Tänkte gå igenom skillnaderna på de olika syrorna som används i hudvårdsprodukter. Att veta skillnaden på dessa kan hjälpa en att välja vilken som kan tänkas passa de behov man har. Det är skillnad på om man är 15 år med finnar eller 40 år med finnar. Alla syror (acids) som används inom hudvården är olika, även inom AHA-syrorna så är de alla olika och det betyder att man bör tänka till innan man väljer sin kemikalie.
Syftet med alla dessa syror är att man tar bort de döda hudcellerna om utgör "hornlagret" (stratum corneum), är stratum corneum tjockt så penetrerar aktiva ämnen mindre effektivt. Dock så försvinner inte alla hudcellerna i hornlagret vid normalt användande av exfolierande syror. Utan man får bara bort det värsta så huden ser mindre flagig, grå, matt och torr ut. Huden ser jämnare ut och är produkten med syrorna rätt sammansatt så får huden en ungdomligare glöd. Samtidigt försvinner lite av huden naturliga skydd mot solljuset när de döda hudcellerna försvinner, man är då tvungen att använda ett adekvat solskydd.
I och med att syrorna tar bort de döda hudcellerna så kan man tro att huden därmed kommer att bli tunnare, men i själva verket stimuleras huden att skapa nya fina friska hudceller och därmed så kommer dermis att bli tjockare och huden kommer att upplevas som mindre rynkig. Men det finns undantag.
Känner man att huden stramar, är torr (uttorkad) och känns allmänt känslig efter exfoliering med syror så har man överexfolierat huden. Ta då en paus från exfolieringen tills huden känns normal igen. Prova sedan med en annan (mildare) syra eller med samma produkt, men inte lika ofta.
Tänk bara på att skydda den exfolierade huden nitiskt från UV-ljus (sol, vissa skärmar och andra ljuskällor) genom att använda ett adekvat solskydd. Använd rätt mängd och återapplicera med rätt intervaller. Kläder är även ett bra solskydd och absolut bäst är att inte vara ute i solen överhuvudtaget när den är som starkast.
Något att tänka på när man gör egna exfolierande produkter med exempelvis mjölksyra, alternativt köper färdigt. Är att pH måste vara runt 3.5 för att vara effektivt, men samtidigt inte skada huden. I en ickeneutraliserad produkt så brukar pH ligga runt 2. Använder man en produkt med pH 2 så riskerar man att skada sig själv. Man kan själv testa köpta produkter med att ta en pH-sticka och mäta pH. Det är bara att sticka ner pH-stickan i vätskan och läsa av. Man späder inte produkten. Har producenten gjort pH:t högre för att skapa en mindre irriterande produkt så ska man veta att effektiviteten av syran är därmed påverkad och man får en mindre effektiv produkt. Därmed så har tillverkaren gjort en produkt som färre kommer att reagera på, men samtidigt har de tummat på effektiviteten.
Det kan vara bra att ha koll på syrornas pKa-värde då det anger att vid det pH-värdet så är 50 % av syran i produkten aktiv. Är pH högre så är aktiviteten mindre och det betyder att den kommer ha en svagare effekt när det gäller exfoliering. Har man känslig hy eller nybörjare med AHA-syror i hudvården så kan dock ett högre pH göra att din hud kan tolerera produkten bättre. Med ett högre pH så portioneras syran ner i huden under en längre tid, men detta sker till en viss gräns. Blir pH för högt får man bara ingen effekt. För mjölksyra så ska pH inte gå över 4. Det är för och nackdelar med allt, frågan är bara vart gränsen går.
Effektiva syror som de flesta DIY:are har tillgång till är mjölksyra, salicylsyra och PHA. Många gånger kommer man väldigt långt med enbart mjölksyra. Ett tips för folk som vill bekämpa ålderstecken att använda en mildare glow lotion produkt på morgonen och en mer effektiv på kvällen. Man kan även ha en speciell glow lotion när huden bråkar extra mycket.
AHA-syror
En allmän definition på AHA-syror är att karboxyl- och hydroxylgruppen är separerade med en kolatom. Hydroxylgruppen är bundet till alfa-positionen på antingen en alifatisk eller en alicyklisk kolatom. Inte på en bensenring eller en aromatisk ring.
Mjölksyra
Mjölksyra kan ibland ses som en lättare variant av AHA-syra, då man jämför med exempelvis glykolsyran. Även om glykolsyran penetrera djupare och anses i vissa kretsar därmed vara mer verksam, e.t.c. Glykolsyran skapar bara mer irritation än vad mjölksyran gör. Mjölksyran är bevisad att den gör huden lika tjock som glykolsyran. Tjockare hud upplevs som mindre rynkig. Mjölksyran jobbar mer på ytan och kan vara användbart om man vill exfoliera huden lite snabbt innan man ska ta bort milier, klämma finnar (när de är mogna), e.t.c.
Utöver den exfolierande effekten så har mjölksyra även en fuktgivande effekt till huden.
Mjölksyrans pKa-värde är 3.86.
Glykolsyra
Glykolsyra används om man har åldrande hud som har problem med acne. Alla kan tyvärr inte använda glykolsyra, man märker det genom att huden blir känslig/reaktiv och torr. Man kan prova att använda syran lite mindre ofta. Glykolsyra penetrerar huden djupare än vad mjölksyran gör, därmed så irriterar den betydligt mer. I kliniska behandlingar som utförs av kvalificerad personal så kan glykolsyra orsaka att mörkhyade personer får flammig hy. Risken för detta är relativt liten med vanliga butiksköpta produkter. Glykolsyra är den största skurken av alla AHA-syror att orsaka känslighet mot solljuset. Anledningen till det är för att den penetrerar djupast av AHA-syrorna, då den är minst av alla AHA-syrorna. Ju mindre storleken är på molekylen, desto djupare kan den penetrera.
Har man inte problem med acne men vill åt en effektiv AHA-syra så är mjölksyran precis lika effektiv på att göra huden tjockare så den upplevs som mindre rynkig. Risken är bara lite mindre för irritation.
Glykolsyras pKa-värde är 3.83.
Vinsyra, äppelsyra, citronsyra
Vinsyra utvinns ur bland annat vindruvor, men kan även komma från andra frukter och bär. Äppelsyra kommer från äpplen, citronsyra från citrusfrukter. Gemensamt för dessa tre är att de ibland används i exfolierande hudvårdsprodukter. Nu är dessa inte speciellt effektiva om exfolierare, de fungerar mer som antioxidant och/eller chelator i produkterna. I och med att de är mindre effektivare så betyder det att de kan vara mildare för huden. Vissa kan dock svida mer än vanliga AHA-syror. Är man känslig för både glykolsyra och mjölksyran så kan dessa vara något att prova. Det tar längre tid att se slutresultatet på huden från dessa tre syror jämfört med både mjölksyra och glykolsyran. Citronsyra exempelvis används för det mesta med 0.1 % och då som antioxidant och chelator. Med chelator så menas att den binder till sig fria metalljoner i produkten som har en allmän negativ inverkan på produkten som sådan.
Det finns teorier om att dessa klenare syror gör vägen bättre för de andra två vanliga AHA-syrorna i hudvården. Teorin är att först så slipas det översta hudlagret ner med antingen vinsyra/äppelsyra/citronsyra sedan så kan mjölksyra/glykolsyran penetrera djupare i huden för "bättre" effekt. I mina öron så låter det som om att risken för irritation blir större om man gör så här. Har man problem med AHA-syror så kan det vara värt att först prova enbart PHA-syror och eventuellt därifrån jobba sig upp till mjölksyra, om det går.
Vinsyrans pKa1-värde 2.89
Äppelsyrans pKa1-värde 3.40
Citronsyrans pKa1-värde 3.13
BHA-syror
Definitionen på BHA-syror är att karboxyl- och hydroxylgruppen är separerade med två kolatomer på molekylen. Hydroxylgruppen är bundet till beta positionen. På många ställen så står det att alla BHA-syror är fettlösliga. Detta stämmer inte.
Salicylsyra
Salicylsyra är fettlösligt. I verkligheten så är den inte en äkta BHA-syra om man ska vara petig. Den har både karboxyl- och hydroxylgruppen kopplad direkt på en bensenring. Eftersom den är fettlöslig så penetrerar den talgkörtlarna och rensar dessa från talg. Porerna (talgkörtlarna) ser ut att vara mindre efter en sådan behandling. Det kan låta konstigt att en syra är löslig i fett. Det är lättare att få det löst i en olja än i vatten. I vatten så kan man bara lösa 0.5 % salicylsyra, går man över den tröskeln så fälls salicylsyran ut. Hur effektiva dessa produkter är där salicylsyran inte är löst i vattnet utan är som en fällning i produkten är kan jag inte svara på. Men annars så är salicylsyra mest praktisk i rengöringsoljor och i oljelösliga anti-acnepreparat för punktbehandling. Eller om man ska ta bort förhårdnader på fötter, knän och armbågar. Är man allergisk mot salicylsyra eller är på smällen så ska man undvika ämnet. Egentligen är det inte farligt för gravida att använda utvärtes produkter med salicylsyra i, det är bara det att de inte ska ta huvudvärkstabletter med ämnet.
Salicylsyrans pKa-värde är 2.97. Det betyder att produkten bör ha ett pH under 3 för att vara effektivt om det är en vattenlöslig produkt. Det är dock väldigt svårt att lösa mer än 0.5 % i vatten. Men då salicylsyran är fettlöslig och i en helt vattenfri produkt så kan man inte mäta pH då får man gå efter %-en istället. En vanlig dosering är 1-3 %.
Till skillnad från AHA-syrorna så gör salicylsyran huden tunnare. Har man mogen hy som har problem med acne så är glykolsyran att föredra. Gör man mogen hy tunnare så blir den ännu lättare rynkig, vilket inte är att föredra. Man kan motverka rynkor (till en viss del) genom att göra huden tjockare. Tjockare hud = ungdomligare hud. Tjockare hud får man bland annat genom att använda AHA-syror.
Citronsyra, äppelsyra, vinsyra
Dessa syror är också BHA-syror. Anledningen till detta är för att molekylerna har mer än en karboxygrupp. Detta gör att en AHA-syra kan vara både AHA- och BHA-syra på en och samma gång. Dock så ska man komma ihåg att man inte kan substituera salicylsyra med citronsyra. Salicylsyran är fettlösligt, citronsyran är vattenlösligt.
PHA-syror
PHA-syrorna är likvärdiga till AHA-syrorna. Skillnaden är att molekylerna bara är större genom att de har multipla hydroxylgrupper på sig, d.v.s. fler än vad vanliga AHA-syror har. Därmed kan inte penetrera huden lika djupt. På så sätt orsakar dessa syror mindre irritation om man är känslig för de vanliga AHA-syrorna.
Gluconolactone acid och lactobionic acid
Dessa anses vara de nya generationens AHA-syror. Är mest lämpad för personer som tycker att alla andra AHA-syror är för starka och irriterande. Kan vara värd att testa om man har haft problem med både glykolsyran och mjölksyran. Är extra bra för personer med torr hy då de även fungerar som en effektiva fuktbindare, utöver den exfolierande effekten. Den fungerar även som en antioxidant. De ska vara lika effektiva med att exfoliera huden som de andra AHA-syrorna, de irriterar bara inte huden lika mycket.
Kunde inte hitta något pKa värde för dessa syror.
Sammanfattning
Mogen hy med finnar: använd glykolsyra.
Allmän oro över rynkor och ålderstecken: använd mjölksyra.
Känslig hy om varken fixar glykolsyra eller mjölksyra: använd PHA-syror.
Ung hud med acne: använd salicylsyra, här kan det vara klokt att kombinera med mjölksyra.
Förhårdnader på knän, hälar, e.t.c.: använd 2-3 % salicylsyra i feta salvor.
Källor
Textbook of Cosmetic Dermatology, Fourth Edition, redigerad av Robert Baran, Howard Maibach
Shenet
SI Chemical Data, Gordon Aylward and Tristan Findlay, 3rd edition
Wikipedia, Citric acid, Lactic acid, Salicylic acid, Tartaric acid, Malic acid, BHA, AHA, 2017-12-02
