VE-fett: Glyceryl stearate/Glyceryl palmitate
MF- och VE-fett är ett "emulgeringssystem" som till en början kan verka lite komplicerat att använda. Då det är inte bara är att dumpa över allt emulgeringsmedel i fettfasen. Värma och sedan hiva över allt i vattenfasen när faserna är varma och röra om lite lätt med en slickepott, köra en stund med stavmixern som med vissa andra emulgeringsmedel som man kan se på amerikanska bloggar.
Utan den värmda fettfasen ska hällas över i den värmda vattenfasen i en tunn stråle under konstant vispning för att emulgeringen ska lyckas. Temperaturen i de båda faserna ska matchas (70-75ºC) med varandra och det ska vispas ordentligt i gärna fem minuter innan temperaturen långsamt sänks tills det hela har nått 50ºC, sedan kan man ta det lugnare med vispningen och samtidigt öka på nedkylningsprocessen tills man har nått ca 30ºC.
Här i Sverige så är det inte alltid så lätt att hitta amerikanska emulgeringsmedel, det som jag har hittat här är detta system dvs MF- och VE-fett, Vegetal (Cetearyl Alcohol, Cetearyl Glucoside) och Emulgator L (C14-22 Alkylalcohol, C12-20 Alkylglucoside). Jag har varken kommit överens med Vegetal eller Emulgator L. De har antingen varit struliga att använda eller så har de resulterat i kladdiga produkter. Det emulgeringssystem som jag tar upp i detta inlägg har för det mesta resulterat i trevliga produkter som har uppfört sig som man önskat. De gånger som produkterna har blivit klibbiga så har det snarare berott på någon tillsats än själva emulgeringsmedlerna.
MF- och VE-fett är ett emulgeringssystem som antingen är baserat på vegetabiliska råvaror alternativt animaliska råvaror, återförsäljarna brukar vara duktiga på att märka ut detta och för det mesta så har de den vegetabiliska varianten hemma. Dessa används flitigt i flera olika livsmedel som i margarin och diverse pulversåser.
Det är viktigt att man inte tillsätter sura ämnen (ex. mjölksyra, citronsyra) i vattenfasen innan emulgeringen är klar. Likaså är det viktigt att man spar på andra ämnen som diverse salter tills emulgeringen är helt färdig och temperaturen är under 30ºC. Angående mjölksyran så har jag hittills haft lyckat resultat med upp till 4 % och det i kombination med både karbamid och salt. Och alltid tillsatt dessa när emulgeringen är klar. Alun har jag upplevt som extremt bökig att tillsätta till kreationen med ett lyckat resultat. Även när jag har väntat tills emulgeringen är klar vid 25ºC. Personligen så skulle jag med alun göra ett vanligt gel istället för en crème/lotion då det alltid har separerat för mig.
Så länge man håller temperaturerna, vispar ordentligt med en ballongvisp (en liten ballongvisp går bra om det är små mängder som 100-300 g). Häller över fettfasen ner i vattenfasen med en tunn stril och inte tillsätter ämnen som kan påverka emulgeringen direkt i vattenfasen innan emulgeringen är klar. Så har jag inte upplevt några större problem med med att använda dessa VE- och MF-fett. Crèmerna/lotionerna har varit behagliga att använda. Möjligtvis så har det med vissa tillsatser till produkterna så har huden vid insmorningen blivit vitstrimmig. Detta har jag löst genom att använda mindre mängd produkt vid insmorning. Faktorer som om hur pass fuktig eller torr huden är innan insmorning har jag sett haft betydelse för om man blir vitstrimmig eller inte av produkten.
Det är bevisat att dessa (MF- och VE-fett) påverkar huden positivt om den är sls skadad. Dvs den hjälper till med läkningen. Det finns samtidigt emulgeringsmedel som inte har någon effekt på huden i detta syfte, dvs varken positivt eller negativt och det finns emulgeringsmedel som bevisligen påverkar huden negativt på sls skadad hud.
MF- och VE-fett påminner om Ritamulse SCG (aka Ecomulse) då det är en mixtur med båda dessa emulgeringsmedel samt cetylalkohol, men Ritamulse SCG är inte bara sammanblandade rätt uppochner. De är med största sannolikhet sammansmälta med specifika proportioner, som inte framgår. Så det funkar att dumpa all emulgeringsmedel ner i fettfasen istället för att dela upp i vatten- och fettfas som man gör med VE- och MF-fett.
Som stabiliseringsmedel använder man nästan alltid cetylalkohol. Den fungerar även som förtjockningsmedel till crèmen/lotionen, används med ca 0.5-2 % i recepten och räknas till fettfasen.
"När huvudet är dumt får kroppen lida".
För att försäkra sig mot eventuell blödning av produkten så brukar jag använda 0.3 % xantangum i vattenfasen. En del kallar detta för fusk, jag kallar detta för en billig och smart försäkring. Dessa människor som kallar detta för fusk brukar även skryta om att de minsann inte kyler ner crèmen/lotionen i ett kallt vattenbad för att komma ner till 25ºC snabbare. Utan de gör det hela i rumstemperatur. Hur många timmar det tar vill jag inte tänka på, men vill man göra det svårt för sig själv för att verka duktig så kan man fortsätta i det spåret.
Luddigt
Angående tabell 1 och tabell 2 nedan så har jag räknat om för doseringsangivelserna som man kan hitta i Finn Andersens bok "Skapa din egen naturkosmetika", då jag personligen (och många andra) anser att det är fel att i ett och samma recept ange både i volym och vikt. Volymenheter kan tyckas nybörjarvänligt men det blir inte speciellt professionellt att hålla på så och speciellt inte om man blandar volym och vikt hejvilt i ett och samma recept. Allt ska anges i vikt och då blir det inga tveksamheter vad som gäller.
Det verkar vara svårt att få tag på korrekta angivelser för hur mycket man ska ta av allting för dessa emulgeringsmedel. I stort sett alla återförsäljare för MF- och VE-fett som jag har sett hänvisar till tabeller med både volym och vikt inblandat, eller ger väldigt luddiga formuleringar som att vid feta crèmer så används si eller så mycket emulgeringsmedel i procent. Då undrar jag vad menas då med feta crèmer, etc? Vart går gränsen/gränserna? Är procentsatserna i vikt eller volym?
När jag tittar på F. Andersens olika recept som han har skrivit i flera av sina böcker använder han alltid mer emulgeringsmedel än vad han anger att man ska göra i sin "doseringstabell" på sidan 83 i boken "Skapa din egen naturkosmetika". Då börjar man att undra vad som faktiskt gäller? Dessutom så är han inte heller konsekvent med proportionerna med förhållandet mellan MF- och VE-fett, utan även här så varierar mängderna.
MF- och VE-fett ska klara av att emulgera upp till 40 % fett i produkter och denna gräns är bra att ha koll på. Går man över gränsen så kommer det att sippra ut fett ur produkten vid ett senare tillfälle, om det inte genast syns. Vill man göra riktigt feta produkter får man se sig efter ett annat emulgeringsmedel.
Densiteten på oljorna är något som jag har utgått ifrån när jag har mätt volymen och samtidigt kollat vikten på dessa oljor i kampen om att få till alla recepten som jag vill göra i vikt. Istället för recept med både volym och vikt i ett. Dessa siffror är inte spikade i sten och kan komma att ändras ju fler uppvägningar jag gör, dvs när jag stöter på recept med både volym och vikt och vill få allt i vikt-%. Densiteten varierar något för flera oljor. Jag har kommit fram till att squalane, avokado-, hampafrö-, kokos-, makadami-, oliv- och riskliolja har densiteten på ca 0.9 g/ml. Däremot så har argan-, druvkärn- och jojobaolja har densiteten på ca 0.8 g/ml. Visserligen så finns det fler oljor än så här men just nu så är det bara dessa som jag har mätt och vägt på detta sätt.
Tabell 1.
Observera att procenten är viktbaserad och inte volymbaserad. Vid tveksamheter angående doseringen så är det bättre att ta lite mer emulgeringsmedel än för lite. Jag har här räknat om volymen för fett till vikt (g), jag har här utgått ifrån att alla oljor har densiteten 0.8 g/ml.
vikt-% fettfas 4-8 8-16 16-20 24-28
MF 2-2.5 3-3.5 4-4.5 5
VE 1-1.5 2 2.5-3 3.5
Tabell 2.
Observera att procenten är viktbaserad och inte volymbaserad. Vid tveksamheter angående doseringen så är det bättre att ta lite mer emulgeringsmedel än för lite. Jag har här räknat om volymen för fett till vikt (g), jag har här utgått ifrån att alla oljor har densiteten 0.9 g/ml.
vikt-% fettfas 4.5-9 9-18 18-22.5 28-31.5
MF 2-2.5 3-3.5 4-4.5 5
VE 1-1.5 2 2.5-3 3.5
När man tittar på dessa två tabeller ovan (Tabell 1 och Tabell 2) och jämför dessa så ser man att det finns ett stort problem om man själv har utgått ifrån vikt-% och man själv vill vara precis med doseringarna av emulgeringsmedel. Ni får själva gärna jämföra med den tabell som F. Andersen har i sin bok så ser ni. Jag säger inte att man ska utgå ifrån dessa två tabeller som jag har skrivit upp i detta inlägg. Utan jag vill bara visa hur galet det kan bli om man håller på och blandar vikt och volym och sätter det i system på detta sätt som F. Andersen har gjort och sedan sitter en annan och försöker omvandla allt till viktenheter.
Jag har även försökt räkna ut hur många procent av fettfasen som behövs för en lyckad emulgering med VE- och MF-fett. Det som jag har kommit fram till är att för normala till feta crèmer så används ~30 % om man räknar på fettfasen i volym (enl. F. Andersens tabell i boken Skapa din egen naturkosmetika) eller ~30-40 % emulgeringsmedel av den tänkta mängden fett med hänsyn till vikten. För lotions så kan det vara så mycket som ~40-60 % om man tar och räknar på fettfasen i volym eller ~67-75 % om man tar hänsyn till vikten.
Det betyder att om man hade tänkt göra en normal-fet till fet crème och exempelvis använder 20 g fett/olja i en crème så tar man totalt 6 g VE-fett och MF-fett tillsammans. Och av detta så har jag kommit fram till att det är ~60 % MF-fett och ~40 % VE-fett för en lyckad emulgering.
För lotions däremot så är förhållandet ~67 % MF-fett och ~33 % VE-fett.
Mina anmärkningar
Trots mina beräkningar så lämnar jag inga garantier att emulgeringen verkligen kommer att bli lyckad för er om ni följer dessa riktlinjer, vid osäkerhet så kan man öka mängden emulgeringsmedel på samma sätt som F. Andersen har gjort i sina recept. De recept som jag har producerat på denna blogg har iallafall jag haft lyckade resultat med.
Visserligen så kan man ta fram HLB-systemets alla tabeller och därifrån försöka räkna ut hur mycket av allt som man ska ta, men... Även med HLB-systemets beräkningar så får man inte fram den totala mängden emulgeringsmedel som behövs för en lyckad emulgering, utan man får bara fram förhållandet mellan VE-fettet och MF-fettet.
Tillverkningsprocessen för crèmer och lotions med MF- och VE-fett
Ha i alla ingredienser som ska i oljefasen i en värmetålig bägare. Gör likadant för vattenfasen, som ska i en egen bägare, men här kan det vara klokt att först tillsätta xantangumet till vätskan innan allt annat och röra ordentligt så man inte får några klumpar.
Sedan är det bara att värma båda faserna till 75ºC.
Sedan häller man oljefasen ner i vattenfasen, här gäller det att vara noggrann.
Observera detta!
Häll ner oljefasen i en tunn stril under konstant omrörning ner i vattenfasen.
Fortsätt att vispa i 5 min när bägaren fortfarande står i vattenbadet (man kan ta bort kastrullen från plattan).
Sedan är det bara att ta ur bägaren från vattenbadet men fortsätt att vispa i någon minut till.
Sedan kan man långsamt kyla krämen (kallt vattenbad), fortfarande under kraftig omrörning tills den når en temperatur på 50ºC.
När krämen nåt 50ºC kan man ta det lugnare med omrörningen.
Sedan när man når 40ºC, 35ºC och 25ºC har man i de ingredienser som ska i då.
Man ska inte behöva vänta med att korka igen flaskor eller burkar för att någon kondens ska försvinna som med andra "amerikanska" emulgeringssystem, då produkten redan har nått rumstemperatur när den är i den slutliga förpackningen.
Källor
Skapa din egen naturkosmetika - Finn Andersen, Artaromaförlaget, 2000, andra upplagan. ISBN 91-973461-0-1
