2016-08-30

Informationskällor

Tänkte gå igenom olika former av informationskällor när det gäller insupandet av kunskap som handlar om riktig vetenskaplig forskning. Vart man kan vända sig för att hitta fakta, hur man ska relatera sig till informationen, e.t.c., e.t.c. Då man ska ha klart för sig att allt på nätet inte är guld.

Shenet
Shenet har vissa ljusglimtar, men... informationen är lite stagnerad. Den uppdateras inte med nya råvaror. Den uppdateras rätt så dåligt över huvud taget, det förekommer mängder med informationsfel på sidan om råvarorna. Man måste som läsare själv ha koll på om det som skrivs verkligen kan stämma. Det kan där stå saker som att ringorm orsakas av virus. På vissa ställen står det mest konstiga utlåtanden som verkar vara webmasterns egna konstiga uttalanden som inte har en gnutta vetenskaplig relevans.

Wikipedia
Här kan vilken tomte som helst skriva en rövare om djupa ämnen som kemi, biologi, kvantfysik, e.t.c. utan att ha en adekvat utbildning i ämnet. Man ska vara försiktig med användandet av informationen på denna sida. Kolla av med andra källor innan informationen används för att se om det som sägs verkar troligt.

Bloggar
Här gäller det att kolla källorna till alla påståenden precis som med allt annat man hittar på nätet. Vilken tomte som helst kan agera vetenskaplig journalist, läkare, healer och kan koka ihop vilken rövare som helst. Egna erfarenheter som bloggare gör är en sak, men börjar de prutta ut påståenden om hur saker och ting fungerar så ska källorna fram.

Paula's Choice
En sak som man ska veta angående informationssidan Paula's Choice (PC). Är att de som jobbar där och ger recensioner på produkter och råvaror, hatar eteriska oljor. Sidan ger det solskyddande ämnet oxybenzone grönt tecken, men ger eteriska oljor som är säkra att använda så länge användaren i sig inte har problem med ämnet i fråga får rött tecken. Oxybenzone måste nuförtiden anges tydligt på förpackningen att produkten innehåller ämnet för att få säljas i Sverige. Det anses vara värstingen bland de solskyddande kemikalierna och PC ger detta ämne grönt tecken. Jag säger inte här att alla kemiska solskydd är skräp, jag personligen föredrar kemiska framför fysiska då de är mindre kladdiga att använda. Det jag vill säga om sidan är att den inte är helt opartisk.

Tidningar
Beroende på typ av tidning så får var och dra sina egna slutsatser på vad som kan stämma, gäller inte bara fakta, det förekommer propaganda även i detta avlånga land.

Facebook
Det kanske behövs förtydligas. Facebook är inte en säker informationskälla. Det kryllar av troll som vill manipulera dig i alla typer av frågor som man kan komma på. Oavsett om det gäller politik eller hur världen fungerar rent praktiskt. Man kan sammanfatta det så här. Har du läst det på Facebook så är det antagligen inte sant. Man ska ta det mesta som man läser på Internet med en nypa salt. Speciellt om någon kan tjäna på det du läser. Oavsett om det är pengar eller förvirring som förövaren får av sina ansträngningar.

Vetenskapliga artiklar
Kvalitén i de vetenskapliga artiklarna som publiceras är ibland undermålig. Det är så stora mängder artiklar som de ska sålla igenom då antalet forskare/doktorander ökar för varje år som går och alla vill ha sina artiklar publicerade i samma tidningar. Därmed så slinker det lite då och då igenom mindre bra artiklar som lyckas bli publicerade.

För forskare/doktorander så fungerar det så att om de får sin artikel publicerad så blir den per automatik godkänd och kan inte ifrågasättas vid forskarens/doktorandens disputation. Ju mer prestigefull den vetenskapliga tidningen är som man har fått sin artikel publicerad i, desto bättre ser det ut i meritlistan.

Man ska ha klart för sig att alla vetenskapliga artiklar inte är guld, vilket betyder att man måste läsa allt kritiskt. Stämmer allt som de kommer fram till i diskussionen med resultaten som de har redovisat? Visar resultaten (diagrammen, tabellerna, bilderna, e.t.c.) på konstiga resultat? Som negativa värden på kontrollerna? Har de haft problem med kontamination under experimentens gång?

Man kan inte använda kontaminerat data och förvänta sig trovärdighet. Diskuterar de endast resultaten från diagrammen, tabellerna, bilderna, e.t.c. i artikeln eller plockar de resultat från något experiment som de inte har tagit upp tidigare i artikeln? I diskussionen så ska man endast diskutera sina egna resultat som man har krängt ut i form av diagram, tabeller, e.t.c. och inget annat. Det ska var ”detta hände och det beror på det här...” Har de använd tillräckligt många prover? Går det att reproducera försöken och få samma resultat?

Om informationen inte stämmer släng artikeln och läs den aldrig igen. Felaktiga fakta föder rädsla hos de lättskrämda och sprids som en löpeld på Internet.