Då jag var lat idag använde jag ister som fett. Men ister är enkelt att använda, då det kommer i 500 g förpackningar. Man slipper då kladdet med att väga.
Ister ger en precis lika naturlig och bra tvål som är gjord på olivolja och andra vegetabiliska fetter.
Däremot är den inte vegetarisk (jag tycker man ska använda alla delarna på djuren, även fettet).
Det här fettet ger en helt vit tvål som är snäll mot händerna då den har lågt förtvålningstal (fettet kräver lite lut för att bli till tvål). Den löddrar fint. Tvålen är hård och dryg, men kan svälla och spricka vid användning. 100 % olivoljetvål brukar kunna bli riktigt slemmig vid användning. Det finns för och nackdelar med allt.
Det som krävs när man ska göra egen tvål är lugn och ro. Inga barn, husdjur eller andra klåfingriga varelser i köket.
Utrustning som krävs är: en våg, rostfri kastrull (som rymmer fett + lutblandning), 2 termometrar, fett/olja, kaustiksoda , ättika, avjonatvatten (batterivatten), rostfria byttor, stavmixer, doftsättning, slevar och skedar i rostfritt, formar (gamla mjölk och fil förpackningar duger), silvertejp och handdukar.
Viktigt att man inte använder aluminiumkastruller eller andra redskap i aluminium. Luten fräter sönder materialet.
Angående kaustiksoda så rekommenderar jag Nitor resolut kaustiksoda, den är helt ren och den löser sig lätt och snabbt i vatten. Kom ihåg att det bildas lutångor när man häller kaustiksodan i vattnet, man vill inte andas in dessa.
Häll inte i all kaustiksoda på en gång i vattnet, dels kan det börja koka (använd termometer och låt det inte gå över 80ºC) och sedan kan det bildas hårda kristaller som inte vill lösa sig. Så ta det lugnt och häll i lite i taget.
I alla fall.
Jag gör så här
Först så mäter jag upp allt, inkl doft. Sedan gör jag i ordning formarna (ibland måste dessa tejpas för att hålla ihop)
Sedan ser jag till att jag har ordning och reda, allt ligger i den ordning de behövs.
Jag häller upp kallt vatten i en av diskhoarna.
Jag värmer fettet till 60ºC (använder termometern).
Jag blandar lutblandning, här är det viktigt att man häller sodan i vattnet. Håller till under fläkten. Och är beredd att kyla ner lutblandningen i diskhon om det blir för varmt (jag låter den inte gå över 80ºC).
När fettet är strax under 60ºC (allt måste vara smält) och luten är strax under 60ºC den också blandar jag ihop dessa. Nu gäller det att se upp för lutmonstret.
Jag häller ner lutet långsamt i fettet under omrörning (använd stavmixern men den är inte på), gäller att hålla koll på tempen i fettet. Blir det för varmt måste det kylas.
När luten är blandad med fettet börjar jag köra med stavmixern i omgångar. Alternerar med att röra med mixern och köra den på fullhastighet.
Så fortsätter jag till tvålen spårar, dvs man kan dra med en sked på ytan det blir ett spår i tvålen. Här gäller det att ha koll så man inte får ett falskt spår. Det gäller att röra runt i hela tvålen innan man provar.
Bilden nedan visar hur ett spår kan se ut, det var svårt med kameran att få spåret att synas ordentligt.
När tvålen har spårat häller jag i doften.
Den här gången använde jag eterisk olja av kanelblad, kryddnejlika, muskot, apelsin och vaniljpulver (eterisk olja av vanilj finns inte att tillgå). Jag har ingen aning om hur slutresultatet blir, jag brukar kunna ha lite otur med tvålparfymeringen.
Jag stör mig inte på om den ändrar färg, men jag vill gärna att det luktar gott om tvålen.
Än så länge är tvålen vit med svartbruna prickar.
Här syns spåret bättre.
När allt var blandat hade jag i tvålen i formarna, nu var inte jag tillräckligt snabbt, då tvålen hann bli ganska så fast och stabbig, fick bokstavligen trycka ner tvålen i formarna (kan vara doftens fel).
Sedan fick jag den stora äran att se när tvålen kom i gel-stadiet.
Det är dom mörka fläckarna i den här formen, det är inte skuggor utan tvålen som genomgår gel-stadiet. Den ska göra så.
All lutblandning som fanns på stavmixer, skedar, skålar etc neutraliserade jag med ättika.
Jag har som vana att inte använda handskar när jag gör tvål, har man handskar på sig och får luthaltig tvål på dom märker man inte det. Och har man tagit på saker och ting i köket så får prylarna den här frätande blandningen på sig, kan bli mycket att rengöra. Inte så kul med kladdig och frätande tvålmassa på själva stavmixern (den delen som inte får åka med i diskmaskinen). Det är en smaksak hur man väljer att göra.
Om ni vill läsa mer om ämnet tycker jag ni ska besöka Miller's homemade soap pages (på eng.), sidan är lite "gammal" eller "omodernt" gjord, men informativ och fullspäckad med recept och tips. Har det gått fel kan man läsa om vad man antagligen gjorde för fel, etc.
