Här är en kort sammanfattning på några tensider som man kan stöta på när man ska göra hudvårdsprodukter. Vissa vill man ha i sina kreationer och andra inte. Det finns många tensider på marknaden och jag har här valt att endast ta upp de som man lätt kan få tag på inom EU.
Många tensider fungerar även som emulgeringsmedel, då de kan emulgera små mängder vegetabiliska/eteriska oljor i kreationerna. Medan vissa endast fungerar som lösningsmedel för små mängder eteriska oljor eller vegetabiliska oljor i vattenhaltiga kreationer.
Gemensamt för alla tensider är att de har en vattenälskande (hydrofil) del och en fettälskande del (lipofil). I lösning så skapar de miceller och i dessa miceller så fångas smutsen in och tvättas bort från vår hud/hår.
Anjon tensider är negativt laddade i lipofildelen. Kan vara irriterande så dessa används vanligen tillsammans med andra tensider som gör produkten mildare.
Amfotära tensider är antingen positivt eller negativt laddade i lipofildelen. Gör anjon tensider mildare.
Nonjon tensider är oladdade i lipofildelen. Brukar fungera rätt så bra på att emulgera oljor i produkten. Ger inte alltid bra lödder till produkten.
Katjon tensider har en positiv laddning på sin lipofildel. Används i små mängder för en konditionerande verkan (tänk hårbalsam, sköljmedel). Kan ha en negativ påverkan på löddret om de används i för stor mängd. Används vanligen med 1-2 %.
Anjon tensider
MIPA laureth sulfate är inte SLS som många skrämseltanter vill få det till utan förkortningen är SLeS. Den är lite mildare än SLS. Men är man känslig så kan även denna tensid ställa till med saker.
(Sodium) Lauryl sulfate är däremot SLS och heter natriumlaurylsulfat på svenska.
Både SLeS och SLS är lätta att jobba med, förtjockas lätt med salt om man blandar tensiden med betaine. När man har använt produkter med dessa tensider i så måste man skölja huden/håret noggrant. När man tror att all tvål är borta så måste man skölja lite till. Detta kan vara en orsak till att personer reagerar på produkter med dessa tensider. Att folk helt enkelt inte har sköljt bort tensiden ordentligt. Stramar huden efter tvätt så kan det vara ett tecken på att man inte har tvättat bort tensiden. Torrheten kan även bero på att produkten i fråga inte innehåller tillräckligt med återfuktande/återfettande ämnen.
Sodium cocoyl isethionate (SCI) är en mild tensid som kommer antingen som små pelletar eller som kornigt pulver. Det dammar friskt så man ska vara försiktig när man hanterar det. Det löses dåligt i vatten. Bäst är att använda det tillsammans med sockertensid och betaine. Är milt rengörande, huden/håret upplevs konditionerat efteråt. Ger tjockt krämigt lödder. Slutprodukten blir även opak. Man kan göra fasta schampotvålar med denna tensid.
Amfotära tensider
Betaine (cocamidopropyl betaine) används för att göra produkter med antingen SLS eller SLeS mildare. Används som en sekundär tensid i blandningar då den har lite dålig rengöringskraft på egen hand. Ger dåligt med skum på egenhand. Ger stabilare skum till tensidblandningar. Kan dock ge allergiska reaktioner hos känsliga personer om den är förorenad med aminer. Fungerar antistatiskt på håret. Tål inte uppvärmning. Kommer vanligen i en 30 %-ig lösning och har ett pH värde på ca 6-7.
Nonjon tensider
Decyl Glucoside (Sockertensid)
Sockertensid är jämförbar ur miljösynpunkt med vanlig icke-tensidbaserad tvål.
Otitrerad är den här tensiden aggressiv på huden p.g.a. sitt höga pH värde. Den måste titreras med antingen mjölksyra eller citronsyra ner till ett pH-värde på 5-6. För en otitrerad decyl glucoside är pH:t runt 10-12 vilket är väldigt högt.
Säljs vanligen blandad med betain och då är pH-värdet på en lägre nivå som gör den mer hudvänlig. Även om man väljer att använda den blandade sockertensiden så måste man mäta pH:t med antingen pålitliga pH-stickor eller en digital pH-meter (som är kalibrerad). Titrera sedan produkten med antingen med mjölksyra eller citronsyra. Ger ett fint och stabilt skum.
Polysorbate 20 emulgerar eteriska oljor och doftoljor i kreationer såsom sprayer, rumsprayer, ansiktsvatten, rengöringsvatten (micellar water), duschtvålar. Kan fungera som både tensid och emulgeringsmedel.
Polysorbate 80 emulgerar både eteriska oljor, doftoljor och vegetabiliska oljor i sprayer för kropp och ansikte. Den används även för att emulgera oljor i produkter som flytande tvålar (duschtvål, etc). Kan fungera som både tensid och emulgeringsmedel.
Både polysorbate 20 och 80 dämpar skumbildningen i slutprodukten. Kan endast lösa små mängder av eteriska oljor/vegetabiliska oljor i vatten. Även om de räknas till emulgeringsmedlerna så kan man inte göra crèmer och lotions med dessa kemikalier.
PEG-40 hydrogenated castor oil emulgerar "små" mängder vegetabiliska oljor i ansiktsvatten, rengöringsvatten. Man kan även använda denna för att göra så att vegetabiliska oljor blir "vattenlösliga". Fungerar främst som ett lösningsmedel, även om den räknas till både emulgeringsmedlerna och tensiderna. Hämmar inte skummet i kreationerna till skillnad mot andra non-jon tensider. I tensidblandningar kan den användas upp till 10 % för att förbättra skummet. Ger en relativt neutral lösning.
Katjon tensider
Cetrimoniumklorid fungerar som antistatmedel för håret. Är inte lika återfettande på håret som BTMS. Behöver man inte så mycket hårvårdande egenskaper av produkten så kan man använda denna kemikalie. Fungerar även bakteriedödande. Får användas upp till 0.1 % inom EU i egenskapen som konserveringsmedel. Denna kemikalie har blivit anklagat för att vara en riktig bov. Sägs orsaka allergier, ska vara irriterande och giftigt om man äter den. Nu är det så att man inte ska äta hud- eller hårvårdsprodukter. Man ska inte heller injicera sig själv med produkten ifråga. Gör man det får man skylla sig själv för det är inte syftet med produkten i fråga. Många djurtester har utförs på ett sätt så att de kommer förbi kroppens försvar. De testar inte bara att mata eller smörja in råttorna med kemikalierna, de injicerade även råttorna med ämnena ifråga. Angående att det skulle vara hudirriterande så har det visat sig att den kan först verka irriterande, men sedan så tolererar huden kemikalien rätt så bra upp till 0.25 %. Upp till 2 % så påvisades det inga toxiska biverkningar när det applicerades på huden.
Det jag vill få fram är bara att man ska ta dessa skräckhistorier med en nypa salt. När forskarna får fram resultaten så tar de till extrema metoder. Skulle man göra likadant med något alldagligt som kranvatten så skulle vi få fram hemska situationer. EU skulle få jätte problem. För något som är livsviktigt för oss människor kan samtidigt vara livsfarligt när det används fel.
Behentrimonium methosulfate används främst i hårkonditionerande produkter såsom hårbalsam och hårinpackningar. Är vanligen blandad med andra ämnen såsom cetylalkohol och ibland även butylenglykol och säljs under handelsnamnet BTMS. Kan emulgera både silikoner och vegetabiliska oljor i produkter. Kommer i formen av pellets.
Balsamemulgator (Stearamidopropyl Dimethylamine) är ett hårkonditionerande ämne som används i hårbalsam och hårinpackningar. Kommer i formen av pellets. Har samtidigt en förtjockande effekt på produkten, beroende på hur mycket som används. Kan användas i tvättbalsam, om man har lockigt hår. Med ett tvättbalsam så menas ett hårbalsam där man har uteslutit hårvårdande ämnen såsom jojobaolja.
Källor
Shenet
Informationshäfte, Råvaror till hudvårdsprodukter, Crearome AB, rev okt 2001
Truth in aging, Cetrimonium chloride, 2017-06-23
Cosmetics info, Cetrimonium chloride, 2017-06-23
