2016-05-03

Aromterapi

En del anser att aromterapi är rent mumbo jumbo och andra tror starkt på det.

Naturidentiska doftoljor som är gjorda för att likna/ersätta eteriska oljor består till stor del av samma ämnen som de äkta eteriska oljorna. Man brukar säga att naturidentiska oljor bara innehåller 96 % av det som de äkta gör. Men dessa 4 % brukar kunna göra hela skillnaden för hur vi upplever oljan. Ibland är de verkligt avgörande doftämnena i eteriska oljor i riktigt låga halter och de följer inte med när tillverkarna gör sina kopior och vi upplever kopiorna som just kopior och inte som äkta vara.

Eteriska oljor är uppbyggda av olika kemikalier. Såsom: terpener, estrar, aldehyder, ketoner, alkoholer, fenoler, oxider men även syror, laktoner samt svavel och kväveföreningar kan även ingå. Orsaken till de eteriska oljornas effekter beror helt och hållet på vad de innehåller, inte vad de luktar. För att få effekt av en viss olja så behövs det inte alltid så stora mängder så att näsan kan känna dom, vi kan ändå bli påverkade av oljornas effekt.

Något att tänka på när man gör badpreparat och andra produkter är att det måste inte alltid stinka om produkten för att man ska få ut något av den. Risken för irritation och andra bieffekter är dessutom större om man överdoserar de eteriska oljorna.

Håll er till de rekommenderade doseringarna. Det minimerar risken för irritation sen blir det även mer ekonomiskt. Ett till tips är att inte använda gamla oljor och använd inte samma oljor jämnt och ständigt, utan det är bättre att variera dom istället, precis som med födan. Man kan använda vissa gamla oljor, främst apelsin och citron, kan man ta bort klisterrester från etiketter på prylar man köpt med dessa två citrusoljor och de är bättre än bensin på detta, förutsatt att grundmaterialet tål behandlingen.

Terpener
Det finns monoterpener, diterpener, tetraterpener och seskviterpener

Några exempel på terpener som finns i eteriska oljor: limonen, pinen, kamfen, cadinen, caryophyllene, cedrene, dipentene, phellandrene, terpinene, sabinene, myrcene, chamazulen, farnesol, m.m.

Dom har lite olika effekter, en del är antivirala, andra är antiseptiska och några få är antiinflammatoriska.

Chamazulene och farnesol finns båda i kamomill olja.

Estrar
Några exempel här är: linalylacetat, geranylacetat, bornylacetat, eugenylacetat och lavendulylacetat.
Dom fungerar som fungicider, är lugnande på sinnet och luktar för det mesta fruktigt.

Linalylacetat finns i bergamott och lavendel. Geranylacetat finns i sweet marjoram (mejram?).

Aldehyder
Några exempel: citral, citronellal, neral, benzaldehyd, heliotropin, kanelaldehyd, kumuninaldehyd, perillaldehyd, m.m.

Generellt för aldehyder är att de fungerar lugnande på sinnet och citral är även antiseptisk av sig.

Citral, citronellal och neral finns i citronmeliss, citrongräs, citron verbena, m.fl.

Ketoner
Några exempel på ketoner är: kamfer, tujon, pulegon, fenkon, karvon, menton, metylnonylketon och pinokamfen.

Tujon och pulegon är båda toxiska av sig. Finns i malört, renfana, salvia, m.m.

Alla ketoner är inte giftiga, jasmon och fenkon är två exempel på icke-toxiska ketoner.

Ketoner hittas för det mesta i växter som är bra för luftvägarna vid förkylningar genom att förtunna slemmet. Är även bra för matsmältningen.

Jasmon finns i jasmin.

Alkoholer
Några exempel här är: linalol, citronellol, geraniol, borneol, mentol, nerol, terpineol, farnesol, vetiverol, benzylalkohol, cedrol, m.m. Man ser på namnet att dessa är alkoholer då de slutar på -ol.

De är antiseptiska, antivirala och upplyftande på sinnet.

Linalol finns i rosenträ och lavendel. Citronellol finns i ros och geranium. Geraniol finns i palmarosa.

Fenoler
Några exempel på fenoler är: eugenol, tymol, karvakrol, metyleugenol, metylchavicol, anetol, safrol,  myristicin, apiol, m.m.

De är bakteriedödande och (starkt) stimulerande och kan irritera huden.

Tymol finns i timjan, karvakrol finns i oregano och eugenol finns i kryddnejlika.

Oxider
Några exempel: cineol, linaloloxid, ascaridol, bisabololoxid och bisabolonoxid.

Generellt för oxider är att de är slemlösande.

Cineol finns i eukalyptus oljan och huvudbeståndsdelen i denna olja är just cineol. Oljan finns även i andra eteriska oljor, såsom rosmarin, tea tree och kajeput.

Doseringar
Väldigt få eteriska oljor går att använda som de är och då är det bara punktbehandling som är ok, som för tea tree på finnar, dvs inga stora ytor.

Generellt så använder man 0.5-1 % eterisk olja i hudvårdsprodukter, men vissa eteriska oljor är så pass starka att de bara behövs 1-2 dr av för stark doft.

I liniment kan man använda upp till 5-30 % för liniment och då ska man bara punktbehandla en viss del av kroppen då man har värk där.

För massageoljor kan man använda mellan 1-3 % beroende på vad som ska uppnås. Är det bara lite lätt aromaterapimassage så tar man den lägre styrkan och för muskelmassage tar man lite högre.

För bad tar man 4-10 dr, gärna utblandat i något medium så det inte svider på kroppen när man kliver i badet.

OBS!!!
Läs på om varje eterisk olja som ni har tänkt använda, kolla upp med flera källor att det ni läser stämmer. Detta är extra viktigt då man ska använda en ny eterisk olja, eller om man nyligen har fått en diagnos och då kan det vara klokt att gå igenom eteriska oljorna igen.

Är ni gravid så är det bäst att ta det säkra före det osäkra och undvika eteriska oljor helt, visserligen så behöver man som gravid bara undvika eteriska oljor som kan orsaka missfall, dvs de eteriska oljor som befrämjar menstruationen.

För barn så är det också säkrast att undvika eteriska oljor.

Har man något tillstånd, äter medicin, har epilepsi, högt blodtryck, diabetes, etc så måste man kontrollera med en läkare först innan något används.

Ska man vara ute i solen så kan det vara klokt att undvika eteriska oljor som orsakar fotosensibilisering. Dessa kan även ingå i parfymer som man har köpt i butik, gäller alla typer av parfymer.

Källor
"The encyclopedia of Essential oils - Julia Lawless"
Shenet