Just detta serum är tänkt att användas innan man använder ett speciellt Vitamin C serum som finns bloggat om. Här hittar ni inlägget.
Anledningen till att det passar bra till vitamin C serumet är för att det inte ingår några råvaror som är känsliga för låga pH-värden. Några exempel på pH känsliga ämnen är aloe vera, niacinamid och grönt te. Sedan har man faktumet att vitamin C serumet som kommer senare är helt vattenfritt och för att huden ska få en ordentlig fuktboost så använder man detta fuktserum innan.
Fuktserum med lakrits och ferulsyra
89.4 g dest.vatten
3 g glycerol
0.5 g paraben
0.1 g citronsyra
5 g propanediol
0.5 g ferulsyra
0.5 g hyaluronsyra
1 g lakritsextrakt (Dipotassium glycyrrhizinate)
Gör så här
Väg upp allt.
Blanda ferulsyran och propanediolet och häll över i en glasbägare, värm blandningen i ett vattenbad tills ferulsyran har löst sig i propanediolet.
Blanda glycerolet och hyaluronsyran i en bägare som kan rymma hela satsen med serum.
Blanda först ner vattnet i bägaren med glycerol och hyaluronsyreblandningen, vispa om ordentligt så det blir homogent, ha sedan ner parabenet, citronsyran och laktrisextraktet, rör om igen med vispen så allt löser sig.
Rör sedan ner blandningen med ferulsyran och propanediolet.
Häll över i en lämplig flaska med antingen pump/pipett eller i en airlessflaska. Fördelen med en airlessflaska är att man får ut alla dropparna.
Etikettera med vad som är i och datum.
Receptet får bara användas för privat bruk.
© C skaparen av The DIY blogg
2017-01-31
2017-01-27
Antikråksparksserum
Detta recept har tidigare legat under nyponfröolja.
Man använder det för att punktbehandla enstaka rynkor runt ögonen. Använder man det i hela ansiktet så kan man få problem med pormaskar då nyponfröoljan är alldeles för torr för det.
Antikråksparksserum
5 ml nyponfröolja, kallpressad
2 dr rosmarin antioxidant
Gör så här
Blanda nyponfröoljan och rosmarin antioxidanten.
Jag förvarar oljan i en liten glasflaska med droppinsats.
Förvaras i kylen då nyponfröolja är känslig för oxidation.
Receptet får bara användas för privat bruk.
© C skaparen av The DIY blogg
Man använder det för att punktbehandla enstaka rynkor runt ögonen. Använder man det i hela ansiktet så kan man få problem med pormaskar då nyponfröoljan är alldeles för torr för det.
Antikråksparksserum
5 ml nyponfröolja, kallpressad
2 dr rosmarin antioxidant
Gör så här
Blanda nyponfröoljan och rosmarin antioxidanten.
Jag förvarar oljan i en liten glasflaska med droppinsats.
Förvaras i kylen då nyponfröolja är känslig för oxidation.
Receptet får bara användas för privat bruk.
© C skaparen av The DIY blogg
2017-01-24
Blå renfana (Blue tansy)
Tanacetum annuum
Innehåll
Då oljan inte finns med i min aromterapi bok (The Encyclopedia of Essential Oils - Julia Lawless) så kan jag inte uppge vad som ingår i oljan mer än chamazulenet som ger den blå färgen.
Användning
På engelska så heter växten Blue tansy och dess eteriska olja har blivit oerhört populär de senaste åren, så pass populär att den har blivit svår att få tag på och priset är därefter. Nu har denna aldrig varit speciellt enkel att få tag på i Sverige. Jag har då bara sett denna i utländska internetbutiker.
Hittar man den i någon butik så finns det en viss risk att den är oäkta eller i bästa fall så är den bara utspädd med en okänd olja även om det står att det ska vara äkta vara, det gäller att man hittar en pålitlig återförsäljare som kan visa upp certifikat på oljan.
Min gissning är att saker som har bidragit till populariteten är bland annat May Lindstroms gravt överskattade Blue cocoon balm.
Det finns andra eteriska oljor som har en djup blå färg om man bara är ute efter den blå färgen, blå kamomill och blå rölleka (observera att all eterisk rölleka är inte blå). Man kan även köpa azulen som ger den mörkblå färgen i båda dessa oljor och har i sig ingen stark doft så det är lätt att doftsätta med denna.
Doften på oljan är örtig och fruktig med inslag av kamfer, den påminner inte om någon annan olja utan det som man märker först är hur örtig den är och sedan att det finns lite kamfer i den. Nu har jag inte hittat någon innehållsförteckning för denna olja, men jag kan tänka mig att den absolut inte passar till barn på grund av inslaget av kamfer.
Blå renfana ingår i renfanesläktet som består utav ca 160 arter och ska inte blandas ihop med vanlig eterisk renfaneolja som är väldigt giftig och har inga användningsområden inom aromterapin, Vanlig eterisk renfana är neurotoxisk. På många sidor så påstår man att att blå renfana är ett annat namn för marockansk kamomill, detta är helt fel, den marockanska kamomillen (Ormensis multicaulis) är varken blå eller har det latinska namnet Tanacetum annuum.
Vad är det som är så bra med denna olja?
Den största reklamen som denna olja får är att den verkar vara för den blå färgen. Den är även antiinflammatorisk, antiallergen, antifungal. Den luktar örtigt.
OBS!
Man ska inte använda oljan vid graviditet, då den stimulerar hormoner och har man haft problem med det endokrina systemet (dvs hormonerna) så ska man ta avstånd från denna råvara och alla produkter som innehåller blå renfana.
Källor
AromaWeb - Blue tansy essential oil
Innehåll
Då oljan inte finns med i min aromterapi bok (The Encyclopedia of Essential Oils - Julia Lawless) så kan jag inte uppge vad som ingår i oljan mer än chamazulenet som ger den blå färgen.
Användning
På engelska så heter växten Blue tansy och dess eteriska olja har blivit oerhört populär de senaste åren, så pass populär att den har blivit svår att få tag på och priset är därefter. Nu har denna aldrig varit speciellt enkel att få tag på i Sverige. Jag har då bara sett denna i utländska internetbutiker.
Hittar man den i någon butik så finns det en viss risk att den är oäkta eller i bästa fall så är den bara utspädd med en okänd olja även om det står att det ska vara äkta vara, det gäller att man hittar en pålitlig återförsäljare som kan visa upp certifikat på oljan.
Min gissning är att saker som har bidragit till populariteten är bland annat May Lindstroms gravt överskattade Blue cocoon balm.
Det finns andra eteriska oljor som har en djup blå färg om man bara är ute efter den blå färgen, blå kamomill och blå rölleka (observera att all eterisk rölleka är inte blå). Man kan även köpa azulen som ger den mörkblå färgen i båda dessa oljor och har i sig ingen stark doft så det är lätt att doftsätta med denna.
Doften på oljan är örtig och fruktig med inslag av kamfer, den påminner inte om någon annan olja utan det som man märker först är hur örtig den är och sedan att det finns lite kamfer i den. Nu har jag inte hittat någon innehållsförteckning för denna olja, men jag kan tänka mig att den absolut inte passar till barn på grund av inslaget av kamfer.
Blå renfana ingår i renfanesläktet som består utav ca 160 arter och ska inte blandas ihop med vanlig eterisk renfaneolja som är väldigt giftig och har inga användningsområden inom aromterapin, Vanlig eterisk renfana är neurotoxisk. På många sidor så påstår man att att blå renfana är ett annat namn för marockansk kamomill, detta är helt fel, den marockanska kamomillen (Ormensis multicaulis) är varken blå eller har det latinska namnet Tanacetum annuum.
Vad är det som är så bra med denna olja?
Den största reklamen som denna olja får är att den verkar vara för den blå färgen. Den är även antiinflammatorisk, antiallergen, antifungal. Den luktar örtigt.
OBS!
Man ska inte använda oljan vid graviditet, då den stimulerar hormoner och har man haft problem med det endokrina systemet (dvs hormonerna) så ska man ta avstånd från denna råvara och alla produkter som innehåller blå renfana.
Källor
AromaWeb - Blue tansy essential oil
2017-01-10
MF- och VE-fett
MF-fett: Sodium stearoyl lactylate
VE-fett: Glyceryl stearate/Glyceryl palmitate
MF- och VE-fett är ett "emulgeringssystem" som till en början kan verka lite komplicerat att använda. Då det är inte bara är att dumpa över allt emulgeringsmedel i fettfasen. Värma och sedan hiva över allt i vattenfasen när faserna är varma och röra om lite lätt med en slickepott, köra en stund med stavmixern som med vissa andra emulgeringsmedel som man kan se på amerikanska bloggar.
Utan den värmda fettfasen ska hällas över i den värmda vattenfasen i en tunn stråle under konstant vispning för att emulgeringen ska lyckas. Temperaturen i de båda faserna ska matchas (70-75ºC) med varandra och det ska vispas ordentligt i gärna fem minuter innan temperaturen långsamt sänks tills det hela har nått 50ºC, sedan kan man ta det lugnare med vispningen och samtidigt öka på nedkylningsprocessen tills man har nått ca 30ºC.
Här i Sverige så är det inte alltid så lätt att hitta amerikanska emulgeringsmedel, det som jag har hittat här är detta system dvs MF- och VE-fett, Vegetal (Cetearyl Alcohol, Cetearyl Glucoside) och Emulgator L (C14-22 Alkylalcohol, C12-20 Alkylglucoside). Jag har varken kommit överens med Vegetal eller Emulgator L. De har antingen varit struliga att använda eller så har de resulterat i kladdiga produkter. Det emulgeringssystem som jag tar upp i detta inlägg har för det mesta resulterat i trevliga produkter som har uppfört sig som man önskat. De gånger som produkterna har blivit klibbiga så har det snarare berott på någon tillsats än själva emulgeringsmedlerna.
MF- och VE-fett är ett emulgeringssystem som antingen är baserat på vegetabiliska råvaror alternativt animaliska råvaror, återförsäljarna brukar vara duktiga på att märka ut detta och för det mesta så har de den vegetabiliska varianten hemma. Dessa används flitigt i flera olika livsmedel som i margarin och diverse pulversåser.
Det är viktigt att man inte tillsätter sura ämnen (ex. mjölksyra, citronsyra) i vattenfasen innan emulgeringen är klar. Likaså är det viktigt att man spar på andra ämnen som diverse salter tills emulgeringen är helt färdig och temperaturen är under 30ºC. Angående mjölksyran så har jag hittills haft lyckat resultat med upp till 4 % och det i kombination med både karbamid och salt. Och alltid tillsatt dessa när emulgeringen är klar. Alun har jag upplevt som extremt bökig att tillsätta till kreationen med ett lyckat resultat. Även när jag har väntat tills emulgeringen är klar vid 25ºC. Personligen så skulle jag med alun göra ett vanligt gel istället för en crème/lotion då det alltid har separerat för mig.
Så länge man håller temperaturerna, vispar ordentligt med en ballongvisp (en liten ballongvisp går bra om det är små mängder som 100-300 g). Häller över fettfasen ner i vattenfasen med en tunn stril och inte tillsätter ämnen som kan påverka emulgeringen direkt i vattenfasen innan emulgeringen är klar. Så har jag inte upplevt några större problem med med att använda dessa VE- och MF-fett. Crèmerna/lotionerna har varit behagliga att använda. Möjligtvis så har det med vissa tillsatser till produkterna så har huden vid insmorningen blivit vitstrimmig. Detta har jag löst genom att använda mindre mängd produkt vid insmorning. Faktorer som om hur pass fuktig eller torr huden är innan insmorning har jag sett haft betydelse för om man blir vitstrimmig eller inte av produkten.
Det är bevisat att dessa (MF- och VE-fett) påverkar huden positivt om den är sls skadad. Dvs den hjälper till med läkningen. Det finns samtidigt emulgeringsmedel som inte har någon effekt på huden i detta syfte, dvs varken positivt eller negativt och det finns emulgeringsmedel som bevisligen påverkar huden negativt på sls skadad hud.
MF- och VE-fett påminner om Ritamulse SCG (aka Ecomulse) då det är en mixtur med båda dessa emulgeringsmedel samt cetylalkohol, men Ritamulse SCG är inte bara sammanblandade rätt uppochner. De är med största sannolikhet sammansmälta med specifika proportioner, som inte framgår. Så det funkar att dumpa all emulgeringsmedel ner i fettfasen istället för att dela upp i vatten- och fettfas som man gör med VE- och MF-fett.
Som stabiliseringsmedel använder man nästan alltid cetylalkohol. Den fungerar även som förtjockningsmedel till crèmen/lotionen, används med ca 0.5-2 % i recepten och räknas till fettfasen.
För att försäkra sig mot eventuell blödning av produkten så brukar jag använda 0.3 % xantangum i vattenfasen. En del kallar detta för fusk, jag kallar detta för en billig och smart försäkring. Dessa människor som kallar detta för fusk brukar även skryta om att de minsann inte kyler ner crèmen/lotionen i ett kallt vattenbad för att komma ner till 25ºC snabbare. Utan de gör det hela i rumstemperatur. Hur många timmar det tar vill jag inte tänka på, men vill man göra det svårt för sig själv för att verka duktig så kan man fortsätta i det spåret.
Luddigt
Angående tabell 1 och tabell 2 nedan så har jag räknat om för doseringsangivelserna som man kan hitta i Finn Andersens bok "Skapa din egen naturkosmetika", då jag personligen (och många andra) anser att det är fel att i ett och samma recept ange både i volym och vikt. Volymenheter kan tyckas nybörjarvänligt men det blir inte speciellt professionellt att hålla på så och speciellt inte om man blandar volym och vikt hejvilt i ett och samma recept. Allt ska anges i vikt och då blir det inga tveksamheter vad som gäller.
Det verkar vara svårt att få tag på korrekta angivelser för hur mycket man ska ta av allting för dessa emulgeringsmedel. I stort sett alla återförsäljare för MF- och VE-fett som jag har sett hänvisar till tabeller med både volym och vikt inblandat, eller ger väldigt luddiga formuleringar som att vid feta crèmer så används si eller så mycket emulgeringsmedel i procent. Då undrar jag vad menas då med feta crèmer, etc? Vart går gränsen/gränserna? Är procentsatserna i vikt eller volym?
När jag tittar på F. Andersens olika recept som han har skrivit i flera av sina böcker använder han alltid mer emulgeringsmedel än vad han anger att man ska göra i sin "doseringstabell" på sidan 83 i boken "Skapa din egen naturkosmetika". Då börjar man att undra vad som faktiskt gäller? Dessutom så är han inte heller konsekvent med proportionerna med förhållandet mellan MF- och VE-fett, utan även här så varierar mängderna.
MF- och VE-fett ska klara av att emulgera upp till 40 % fett i produkter och denna gräns är bra att ha koll på. Går man över gränsen så kommer det att sippra ut fett ur produkten vid ett senare tillfälle, om det inte genast syns. Vill man göra riktigt feta produkter får man se sig efter ett annat emulgeringsmedel.
Densiteten på oljorna är något som jag har utgått ifrån när jag har mätt volymen och samtidigt kollat vikten på dessa oljor i kampen om att få till alla recepten som jag vill göra i vikt. Istället för recept med både volym och vikt i ett. Dessa siffror är inte spikade i sten och kan komma att ändras ju fler uppvägningar jag gör, dvs när jag stöter på recept med både volym och vikt och vill få allt i vikt-%. Densiteten varierar något för flera oljor. Jag har kommit fram till att squalane, avokado-, hampafrö-, kokos-, makadami-, oliv- och riskliolja har densiteten på ca 0.9 g/ml. Däremot så har argan-, druvkärn- och jojobaolja har densiteten på ca 0.8 g/ml. Visserligen så finns det fler oljor än så här men just nu så är det bara dessa som jag har mätt och vägt på detta sätt.
Tabell 1.
Observera att procenten är viktbaserad och inte volymbaserad. Vid tveksamheter angående doseringen så är det bättre att ta lite mer emulgeringsmedel än för lite. Jag har här räknat om volymen för fett till vikt (g), jag har här utgått ifrån att alla oljor har densiteten 0.8 g/ml.
vikt-% fettfas 4-8 8-16 16-20 24-28
MF 2-2.5 3-3.5 4-4.5 5
VE 1-1.5 2 2.5-3 3.5
Tabell 2.
Observera att procenten är viktbaserad och inte volymbaserad. Vid tveksamheter angående doseringen så är det bättre att ta lite mer emulgeringsmedel än för lite. Jag har här räknat om volymen för fett till vikt (g), jag har här utgått ifrån att alla oljor har densiteten 0.9 g/ml.
vikt-% fettfas 4.5-9 9-18 18-22.5 28-31.5
MF 2-2.5 3-3.5 4-4.5 5
VE 1-1.5 2 2.5-3 3.5
När man tittar på dessa två tabeller ovan (Tabell 1 och Tabell 2) och jämför dessa så ser man att det finns ett stort problem om man själv har utgått ifrån vikt-% och man själv vill vara precis med doseringarna av emulgeringsmedel. Ni får själva gärna jämföra med den tabell som F. Andersen har i sin bok så ser ni. Jag säger inte att man ska utgå ifrån dessa två tabeller som jag har skrivit upp i detta inlägg. Utan jag vill bara visa hur galet det kan bli om man håller på och blandar vikt och volym och sätter det i system på detta sätt som F. Andersen har gjort och sedan sitter en annan och försöker omvandla allt till viktenheter.
Jag har även försökt räkna ut hur många procent av fettfasen som behövs för en lyckad emulgering med VE- och MF-fett. Det som jag har kommit fram till är att för normala till feta crèmer så används ~30 % om man räknar på fettfasen i volym (enl. F. Andersens tabell i boken Skapa din egen naturkosmetika) eller ~30-40 % emulgeringsmedel av den tänkta mängden fett med hänsyn till vikten. För lotions så kan det vara så mycket som ~40-60 % om man tar och räknar på fettfasen i volym eller ~67-75 % om man tar hänsyn till vikten.
Det betyder att om man hade tänkt göra en normal-fet till fet crème och exempelvis använder 20 g fett/olja i en crème så tar man totalt 6 g VE-fett och MF-fett tillsammans. Och av detta så har jag kommit fram till att det är ~60 % MF-fett och ~40 % VE-fett för en lyckad emulgering.
För lotions däremot så är förhållandet ~67 % MF-fett och ~33 % VE-fett.
Mina anmärkningar
Trots mina beräkningar så lämnar jag inga garantier att emulgeringen verkligen kommer att bli lyckad för er om ni följer dessa riktlinjer, vid osäkerhet så kan man öka mängden emulgeringsmedel på samma sätt som F. Andersen har gjort i sina recept. De recept som jag har producerat på denna blogg har iallafall jag haft lyckade resultat med.
Visserligen så kan man ta fram HLB-systemets alla tabeller och därifrån försöka räkna ut hur mycket av allt som man ska ta, men... Även med HLB-systemets beräkningar så får man inte fram den totala mängden emulgeringsmedel som behövs för en lyckad emulgering, utan man får bara fram förhållandet mellan VE-fettet och MF-fettet.
Tillverkningsprocessen för crèmer och lotions med MF- och VE-fett
Ha i alla ingredienser som ska i oljefasen i en värmetålig bägare. Gör likadant för vattenfasen, som ska i en egen bägare, men här kan det vara klokt att först tillsätta xantangumet till vätskan innan allt annat och röra ordentligt så man inte får några klumpar.
Sedan är det bara att värma båda faserna till 75ºC.
Sedan häller man oljefasen ner i vattenfasen, här gäller det att vara noggrann.
Observera detta!
Häll ner oljefasen i en tunn stril under konstant omrörning ner i vattenfasen.
Fortsätt att vispa i 5 min när bägaren fortfarande står i vattenbadet (man kan ta bort kastrullen från plattan).
Sedan är det bara att ta ur bägaren från vattenbadet men fortsätt att vispa i någon minut till.
Sedan kan man långsamt kyla krämen (kallt vattenbad), fortfarande under kraftig omrörning tills den når en temperatur på 50ºC.
När krämen nåt 50ºC kan man ta det lugnare med omrörningen.
Sedan när man når 40ºC, 35ºC och 25ºC har man i de ingredienser som ska i då.
Man ska inte behöva vänta med att korka igen flaskor eller burkar för att någon kondens ska försvinna som med andra "amerikanska" emulgeringssystem, då produkten redan har nått rumstemperatur när den är i den slutliga förpackningen.
Källor
Skapa din egen naturkosmetika - Finn Andersen, Artaromaförlaget, 2000, andra upplagan. ISBN 91-973461-0-1
VE-fett: Glyceryl stearate/Glyceryl palmitate
MF- och VE-fett är ett "emulgeringssystem" som till en början kan verka lite komplicerat att använda. Då det är inte bara är att dumpa över allt emulgeringsmedel i fettfasen. Värma och sedan hiva över allt i vattenfasen när faserna är varma och röra om lite lätt med en slickepott, köra en stund med stavmixern som med vissa andra emulgeringsmedel som man kan se på amerikanska bloggar.
Utan den värmda fettfasen ska hällas över i den värmda vattenfasen i en tunn stråle under konstant vispning för att emulgeringen ska lyckas. Temperaturen i de båda faserna ska matchas (70-75ºC) med varandra och det ska vispas ordentligt i gärna fem minuter innan temperaturen långsamt sänks tills det hela har nått 50ºC, sedan kan man ta det lugnare med vispningen och samtidigt öka på nedkylningsprocessen tills man har nått ca 30ºC.
Här i Sverige så är det inte alltid så lätt att hitta amerikanska emulgeringsmedel, det som jag har hittat här är detta system dvs MF- och VE-fett, Vegetal (Cetearyl Alcohol, Cetearyl Glucoside) och Emulgator L (C14-22 Alkylalcohol, C12-20 Alkylglucoside). Jag har varken kommit överens med Vegetal eller Emulgator L. De har antingen varit struliga att använda eller så har de resulterat i kladdiga produkter. Det emulgeringssystem som jag tar upp i detta inlägg har för det mesta resulterat i trevliga produkter som har uppfört sig som man önskat. De gånger som produkterna har blivit klibbiga så har det snarare berott på någon tillsats än själva emulgeringsmedlerna.
MF- och VE-fett är ett emulgeringssystem som antingen är baserat på vegetabiliska råvaror alternativt animaliska råvaror, återförsäljarna brukar vara duktiga på att märka ut detta och för det mesta så har de den vegetabiliska varianten hemma. Dessa används flitigt i flera olika livsmedel som i margarin och diverse pulversåser.
Det är viktigt att man inte tillsätter sura ämnen (ex. mjölksyra, citronsyra) i vattenfasen innan emulgeringen är klar. Likaså är det viktigt att man spar på andra ämnen som diverse salter tills emulgeringen är helt färdig och temperaturen är under 30ºC. Angående mjölksyran så har jag hittills haft lyckat resultat med upp till 4 % och det i kombination med både karbamid och salt. Och alltid tillsatt dessa när emulgeringen är klar. Alun har jag upplevt som extremt bökig att tillsätta till kreationen med ett lyckat resultat. Även när jag har väntat tills emulgeringen är klar vid 25ºC. Personligen så skulle jag med alun göra ett vanligt gel istället för en crème/lotion då det alltid har separerat för mig.
Så länge man håller temperaturerna, vispar ordentligt med en ballongvisp (en liten ballongvisp går bra om det är små mängder som 100-300 g). Häller över fettfasen ner i vattenfasen med en tunn stril och inte tillsätter ämnen som kan påverka emulgeringen direkt i vattenfasen innan emulgeringen är klar. Så har jag inte upplevt några större problem med med att använda dessa VE- och MF-fett. Crèmerna/lotionerna har varit behagliga att använda. Möjligtvis så har det med vissa tillsatser till produkterna så har huden vid insmorningen blivit vitstrimmig. Detta har jag löst genom att använda mindre mängd produkt vid insmorning. Faktorer som om hur pass fuktig eller torr huden är innan insmorning har jag sett haft betydelse för om man blir vitstrimmig eller inte av produkten.
Det är bevisat att dessa (MF- och VE-fett) påverkar huden positivt om den är sls skadad. Dvs den hjälper till med läkningen. Det finns samtidigt emulgeringsmedel som inte har någon effekt på huden i detta syfte, dvs varken positivt eller negativt och det finns emulgeringsmedel som bevisligen påverkar huden negativt på sls skadad hud.
MF- och VE-fett påminner om Ritamulse SCG (aka Ecomulse) då det är en mixtur med båda dessa emulgeringsmedel samt cetylalkohol, men Ritamulse SCG är inte bara sammanblandade rätt uppochner. De är med största sannolikhet sammansmälta med specifika proportioner, som inte framgår. Så det funkar att dumpa all emulgeringsmedel ner i fettfasen istället för att dela upp i vatten- och fettfas som man gör med VE- och MF-fett.
Som stabiliseringsmedel använder man nästan alltid cetylalkohol. Den fungerar även som förtjockningsmedel till crèmen/lotionen, används med ca 0.5-2 % i recepten och räknas till fettfasen.
"När huvudet är dumt får kroppen lida".
För att försäkra sig mot eventuell blödning av produkten så brukar jag använda 0.3 % xantangum i vattenfasen. En del kallar detta för fusk, jag kallar detta för en billig och smart försäkring. Dessa människor som kallar detta för fusk brukar även skryta om att de minsann inte kyler ner crèmen/lotionen i ett kallt vattenbad för att komma ner till 25ºC snabbare. Utan de gör det hela i rumstemperatur. Hur många timmar det tar vill jag inte tänka på, men vill man göra det svårt för sig själv för att verka duktig så kan man fortsätta i det spåret.
Luddigt
Angående tabell 1 och tabell 2 nedan så har jag räknat om för doseringsangivelserna som man kan hitta i Finn Andersens bok "Skapa din egen naturkosmetika", då jag personligen (och många andra) anser att det är fel att i ett och samma recept ange både i volym och vikt. Volymenheter kan tyckas nybörjarvänligt men det blir inte speciellt professionellt att hålla på så och speciellt inte om man blandar volym och vikt hejvilt i ett och samma recept. Allt ska anges i vikt och då blir det inga tveksamheter vad som gäller.
Det verkar vara svårt att få tag på korrekta angivelser för hur mycket man ska ta av allting för dessa emulgeringsmedel. I stort sett alla återförsäljare för MF- och VE-fett som jag har sett hänvisar till tabeller med både volym och vikt inblandat, eller ger väldigt luddiga formuleringar som att vid feta crèmer så används si eller så mycket emulgeringsmedel i procent. Då undrar jag vad menas då med feta crèmer, etc? Vart går gränsen/gränserna? Är procentsatserna i vikt eller volym?
När jag tittar på F. Andersens olika recept som han har skrivit i flera av sina böcker använder han alltid mer emulgeringsmedel än vad han anger att man ska göra i sin "doseringstabell" på sidan 83 i boken "Skapa din egen naturkosmetika". Då börjar man att undra vad som faktiskt gäller? Dessutom så är han inte heller konsekvent med proportionerna med förhållandet mellan MF- och VE-fett, utan även här så varierar mängderna.
MF- och VE-fett ska klara av att emulgera upp till 40 % fett i produkter och denna gräns är bra att ha koll på. Går man över gränsen så kommer det att sippra ut fett ur produkten vid ett senare tillfälle, om det inte genast syns. Vill man göra riktigt feta produkter får man se sig efter ett annat emulgeringsmedel.
Densiteten på oljorna är något som jag har utgått ifrån när jag har mätt volymen och samtidigt kollat vikten på dessa oljor i kampen om att få till alla recepten som jag vill göra i vikt. Istället för recept med både volym och vikt i ett. Dessa siffror är inte spikade i sten och kan komma att ändras ju fler uppvägningar jag gör, dvs när jag stöter på recept med både volym och vikt och vill få allt i vikt-%. Densiteten varierar något för flera oljor. Jag har kommit fram till att squalane, avokado-, hampafrö-, kokos-, makadami-, oliv- och riskliolja har densiteten på ca 0.9 g/ml. Däremot så har argan-, druvkärn- och jojobaolja har densiteten på ca 0.8 g/ml. Visserligen så finns det fler oljor än så här men just nu så är det bara dessa som jag har mätt och vägt på detta sätt.
Tabell 1.
Observera att procenten är viktbaserad och inte volymbaserad. Vid tveksamheter angående doseringen så är det bättre att ta lite mer emulgeringsmedel än för lite. Jag har här räknat om volymen för fett till vikt (g), jag har här utgått ifrån att alla oljor har densiteten 0.8 g/ml.
vikt-% fettfas 4-8 8-16 16-20 24-28
MF 2-2.5 3-3.5 4-4.5 5
VE 1-1.5 2 2.5-3 3.5
Tabell 2.
Observera att procenten är viktbaserad och inte volymbaserad. Vid tveksamheter angående doseringen så är det bättre att ta lite mer emulgeringsmedel än för lite. Jag har här räknat om volymen för fett till vikt (g), jag har här utgått ifrån att alla oljor har densiteten 0.9 g/ml.
vikt-% fettfas 4.5-9 9-18 18-22.5 28-31.5
MF 2-2.5 3-3.5 4-4.5 5
VE 1-1.5 2 2.5-3 3.5
När man tittar på dessa två tabeller ovan (Tabell 1 och Tabell 2) och jämför dessa så ser man att det finns ett stort problem om man själv har utgått ifrån vikt-% och man själv vill vara precis med doseringarna av emulgeringsmedel. Ni får själva gärna jämföra med den tabell som F. Andersen har i sin bok så ser ni. Jag säger inte att man ska utgå ifrån dessa två tabeller som jag har skrivit upp i detta inlägg. Utan jag vill bara visa hur galet det kan bli om man håller på och blandar vikt och volym och sätter det i system på detta sätt som F. Andersen har gjort och sedan sitter en annan och försöker omvandla allt till viktenheter.
Jag har även försökt räkna ut hur många procent av fettfasen som behövs för en lyckad emulgering med VE- och MF-fett. Det som jag har kommit fram till är att för normala till feta crèmer så används ~30 % om man räknar på fettfasen i volym (enl. F. Andersens tabell i boken Skapa din egen naturkosmetika) eller ~30-40 % emulgeringsmedel av den tänkta mängden fett med hänsyn till vikten. För lotions så kan det vara så mycket som ~40-60 % om man tar och räknar på fettfasen i volym eller ~67-75 % om man tar hänsyn till vikten.
Det betyder att om man hade tänkt göra en normal-fet till fet crème och exempelvis använder 20 g fett/olja i en crème så tar man totalt 6 g VE-fett och MF-fett tillsammans. Och av detta så har jag kommit fram till att det är ~60 % MF-fett och ~40 % VE-fett för en lyckad emulgering.
För lotions däremot så är förhållandet ~67 % MF-fett och ~33 % VE-fett.
Mina anmärkningar
Trots mina beräkningar så lämnar jag inga garantier att emulgeringen verkligen kommer att bli lyckad för er om ni följer dessa riktlinjer, vid osäkerhet så kan man öka mängden emulgeringsmedel på samma sätt som F. Andersen har gjort i sina recept. De recept som jag har producerat på denna blogg har iallafall jag haft lyckade resultat med.
Visserligen så kan man ta fram HLB-systemets alla tabeller och därifrån försöka räkna ut hur mycket av allt som man ska ta, men... Även med HLB-systemets beräkningar så får man inte fram den totala mängden emulgeringsmedel som behövs för en lyckad emulgering, utan man får bara fram förhållandet mellan VE-fettet och MF-fettet.
Tillverkningsprocessen för crèmer och lotions med MF- och VE-fett
Ha i alla ingredienser som ska i oljefasen i en värmetålig bägare. Gör likadant för vattenfasen, som ska i en egen bägare, men här kan det vara klokt att först tillsätta xantangumet till vätskan innan allt annat och röra ordentligt så man inte får några klumpar.
Sedan är det bara att värma båda faserna till 75ºC.
Sedan häller man oljefasen ner i vattenfasen, här gäller det att vara noggrann.
Observera detta!
Häll ner oljefasen i en tunn stril under konstant omrörning ner i vattenfasen.
Fortsätt att vispa i 5 min när bägaren fortfarande står i vattenbadet (man kan ta bort kastrullen från plattan).
Sedan är det bara att ta ur bägaren från vattenbadet men fortsätt att vispa i någon minut till.
Sedan kan man långsamt kyla krämen (kallt vattenbad), fortfarande under kraftig omrörning tills den når en temperatur på 50ºC.
När krämen nåt 50ºC kan man ta det lugnare med omrörningen.
Sedan när man når 40ºC, 35ºC och 25ºC har man i de ingredienser som ska i då.
Man ska inte behöva vänta med att korka igen flaskor eller burkar för att någon kondens ska försvinna som med andra "amerikanska" emulgeringssystem, då produkten redan har nått rumstemperatur när den är i den slutliga förpackningen.
Källor
Skapa din egen naturkosmetika - Finn Andersen, Artaromaförlaget, 2000, andra upplagan. ISBN 91-973461-0-1
2017-01-03
Lyxig glow mist
Nu när det är vinter ute känns iallafall min hud lite torrare än vanligt och jag har då upplevt att min vanliga fuktspray för ansiktet inte har levt upp till förväntningarna. Jag kan tänka mig att det är fler än jag som har samma problem, där huden är fläckvis torrare än övriga ansiktshuden.
För att försöka fixa till detta så tänkte jag så här att jag gör en fuktspray för ansiktet med lite trevliga oljor och inte bara vattenlösliga råvaror och förhoppningsvis som samtidigt inte förstör sminket så man kan använda denna på jobbet eller ute bland folk.
Dock så kan det vara bra att hålla på med sprayandet av produkten i ensamhet, som inne på toan. Alla uppskattar inte att man sprayar ditten eller datten även om det bara kommer på en själv.
Nu kan man visserligen ta vilka eteriska oljor som man vill till denna, eller helt sonika utesluta dessa helt om man så vill.
Som inspirationskälla har jag haft Pixi's glow mist och jag har uteslutit flera råvaror för att antingen så har jag inte just dessa råvaror eller så tycker jag inte att de behövs av olika anledningar.
Pixi glow mist INCI
water, olive oil, dipropylene glycol, butylene glycol, propolis extract, niacinamide, argania spinosa kernel oil, aloe barbadensis leaf extract, betaine, sodium hyaluronate, PEG/PPG-17/6 copolymer, panthenol, safflower seed oil, avocado oil, evening primrose oil, rosa canina fruit oil, jojoba seed oil, macadamia integrifolia seed oil, 1,2-hexanediol, caprylyl glycol, anise fruit extract, adenosine, rose flower oil, tagetes minuta flower oil, mentha arvensis leaf oil, elettaria cardamomum seed oil, thyme oil, clove leaf oil, tea tree leaf oil, vetiveria zizanoides root oil, cymbopogon schoenanthus oil, pelargonium graveolens flower oil, lavender oil, lemon peel oil, orange peel oil.
Istället för aloe barbadensis leaf extract så tänkte jag använda helt vanlig aloe vera juice. Enkelt och bra.
D-pantenol är lugnande för huden, hjälper huden att läka och är återfuktande.
De vegetabiliska oljor som används är: olivolja, arganolja, tistelolja, avokadoolja, nattljusolja, jojobaolja och makadamiolja. Angående nattljusoljan så substituerar jag den med lite extra nyponfröolja då jag inte har nattljusolja hemma och varför just nyponfröoljan är för att den precis som nattljusoljan är en torr olja.
Hyaluronsyra doseras för det mesta med 1 %, men slutprodukten kan bli lite tjock i konsistensen för att det ska funka i en spray till ansiktet. Har man hyaluronsyra med låg molekylvikt hemma så kan man testa att använda 1 % av denna då den inte producerar ett lika tjockt gel som den vanliga hyaluronsyran gör. Men det kan vara bra att vara beredd på att det fortfarande kan vara för tjockt för att kunna sprayas. Istället för hyaluronsyra så tänkte jag använda mig utav natriumlaktat, för mig känns det lite väl exklusivt att använda hyaluronsyra till en ansiktsspray. Jag använder mig utav den flytande varianten som är 60 % natriumlaktat, har man den fasta formen hemma så måste man dosera lägre då den är mer koncentrerad.
Jag har tillsatt rosmarin antioxidant som en liten extra försäkring mot oxidation, det är inte kul om man upptäcker att produkten har blivit dålig i förtid bara för att man har skippat antioxidationsmedel. Dock kan det vara bra att veta att man inte kan trolla med antioxidationsmedel så att härskna och gamla oljor (inkl eteriska oljor) blir som nya bara för att man har tillsatt antioxidationsmedel. Och självklart har jag tillsatt paraben i mitt recept för att jag inte vill att det ska växa mikroorganismer i min produkt.
Eteriska oljor som de har använt i Pixi's version är: ros, tagetes, åkermynta, kardemumma, timjan, kryddnejlika, tea tree, vetivert, citrongräs, rosengeranium, lavendel, citron och apelsin. Jag har valt att använda helt annorlunda eteriska oljor än vad de har gjort för att få till en fräsch doft. Observera dock att inte alla kan använda eteriska oljor till ansiktet, var och en får själv kolla upp/ha koll på vad som går att använda, speciellt om man är gravid, har epilepsi, hjärtproblem, har känslig hy, etc etc. Vissa oljor passar helt inte att ha i ansiktet eller om man ska vistas ute i solen.
Lyxig glow mist
Vattenfasen
75.5 g vatten
10 g aloe vera juice
3 g glycerol
3.3 g natriumlaktat (om man använder flytande 60 %-ig natriumlaktat)
0.5 g paraben
0.5 g D-pantenol (flytande)
0.1 g citronsyra
Oljefasen
3 g kallpressad olivolja
1 g deodoriserad arganolja
0.5 g kallpressad tistelolja
0.5 g kallpressad avokadoolja
1 g kallpressad nyponfröolja
0.5 g jojobaolja (valfri kvalitet)
0.5 g kallpressad makadamiolja
0.1 g rosmarin antioxidant
9 dr bergamott, bergaptenfri
3 dr rosengeranium
3 dr citronmeliss
3 dr petitgrain pomerans
3 dr neroli
Gör så här
Väg upp allt.
Blanda till oljefasen, dvs de vegetabiliska oljorna, rosmarin antioxidanten och eventuellt de eteriska oljorna.
Tillsätt alla ingredienser som ska ner i vattenfasen.
Häll över i en ren flaska, häll sedan över oljefasen, korka igen med en sprayinsats.
Etikettera med vad som är i och datum.
När ni ska använda misten så skakar man flaskan så de två skikten tillfälligt blandar sig, slut ögonen och spraya ansiktet.
OBS!
Var försiktiga så ni inte får fettfläckar känsliga ytor såsom, kläder, möbler eller golv, etc.
Receptet får bara användas för privat bruk.
© C skaparen av The DIY blogg
För att försöka fixa till detta så tänkte jag så här att jag gör en fuktspray för ansiktet med lite trevliga oljor och inte bara vattenlösliga råvaror och förhoppningsvis som samtidigt inte förstör sminket så man kan använda denna på jobbet eller ute bland folk.
Dock så kan det vara bra att hålla på med sprayandet av produkten i ensamhet, som inne på toan. Alla uppskattar inte att man sprayar ditten eller datten även om det bara kommer på en själv.
Nu kan man visserligen ta vilka eteriska oljor som man vill till denna, eller helt sonika utesluta dessa helt om man så vill.
Som inspirationskälla har jag haft Pixi's glow mist och jag har uteslutit flera råvaror för att antingen så har jag inte just dessa råvaror eller så tycker jag inte att de behövs av olika anledningar.
Pixi glow mist INCI
water, olive oil, dipropylene glycol, butylene glycol, propolis extract, niacinamide, argania spinosa kernel oil, aloe barbadensis leaf extract, betaine, sodium hyaluronate, PEG/PPG-17/6 copolymer, panthenol, safflower seed oil, avocado oil, evening primrose oil, rosa canina fruit oil, jojoba seed oil, macadamia integrifolia seed oil, 1,2-hexanediol, caprylyl glycol, anise fruit extract, adenosine, rose flower oil, tagetes minuta flower oil, mentha arvensis leaf oil, elettaria cardamomum seed oil, thyme oil, clove leaf oil, tea tree leaf oil, vetiveria zizanoides root oil, cymbopogon schoenanthus oil, pelargonium graveolens flower oil, lavender oil, lemon peel oil, orange peel oil.
Istället för aloe barbadensis leaf extract så tänkte jag använda helt vanlig aloe vera juice. Enkelt och bra.
D-pantenol är lugnande för huden, hjälper huden att läka och är återfuktande.
De vegetabiliska oljor som används är: olivolja, arganolja, tistelolja, avokadoolja, nattljusolja, jojobaolja och makadamiolja. Angående nattljusoljan så substituerar jag den med lite extra nyponfröolja då jag inte har nattljusolja hemma och varför just nyponfröoljan är för att den precis som nattljusoljan är en torr olja.
Hyaluronsyra doseras för det mesta med 1 %, men slutprodukten kan bli lite tjock i konsistensen för att det ska funka i en spray till ansiktet. Har man hyaluronsyra med låg molekylvikt hemma så kan man testa att använda 1 % av denna då den inte producerar ett lika tjockt gel som den vanliga hyaluronsyran gör. Men det kan vara bra att vara beredd på att det fortfarande kan vara för tjockt för att kunna sprayas. Istället för hyaluronsyra så tänkte jag använda mig utav natriumlaktat, för mig känns det lite väl exklusivt att använda hyaluronsyra till en ansiktsspray. Jag använder mig utav den flytande varianten som är 60 % natriumlaktat, har man den fasta formen hemma så måste man dosera lägre då den är mer koncentrerad.
Jag har tillsatt rosmarin antioxidant som en liten extra försäkring mot oxidation, det är inte kul om man upptäcker att produkten har blivit dålig i förtid bara för att man har skippat antioxidationsmedel. Dock kan det vara bra att veta att man inte kan trolla med antioxidationsmedel så att härskna och gamla oljor (inkl eteriska oljor) blir som nya bara för att man har tillsatt antioxidationsmedel. Och självklart har jag tillsatt paraben i mitt recept för att jag inte vill att det ska växa mikroorganismer i min produkt.
Eteriska oljor som de har använt i Pixi's version är: ros, tagetes, åkermynta, kardemumma, timjan, kryddnejlika, tea tree, vetivert, citrongräs, rosengeranium, lavendel, citron och apelsin. Jag har valt att använda helt annorlunda eteriska oljor än vad de har gjort för att få till en fräsch doft. Observera dock att inte alla kan använda eteriska oljor till ansiktet, var och en får själv kolla upp/ha koll på vad som går att använda, speciellt om man är gravid, har epilepsi, hjärtproblem, har känslig hy, etc etc. Vissa oljor passar helt inte att ha i ansiktet eller om man ska vistas ute i solen.
Lyxig glow mist
Vattenfasen
75.5 g vatten
10 g aloe vera juice
3 g glycerol
3.3 g natriumlaktat (om man använder flytande 60 %-ig natriumlaktat)
0.5 g paraben
0.5 g D-pantenol (flytande)
0.1 g citronsyra
Oljefasen
3 g kallpressad olivolja
1 g deodoriserad arganolja
0.5 g kallpressad tistelolja
0.5 g kallpressad avokadoolja
1 g kallpressad nyponfröolja
0.5 g jojobaolja (valfri kvalitet)
0.5 g kallpressad makadamiolja
0.1 g rosmarin antioxidant
9 dr bergamott, bergaptenfri
3 dr rosengeranium
3 dr citronmeliss
3 dr petitgrain pomerans
3 dr neroli
Gör så här
Väg upp allt.
Blanda till oljefasen, dvs de vegetabiliska oljorna, rosmarin antioxidanten och eventuellt de eteriska oljorna.
Tillsätt alla ingredienser som ska ner i vattenfasen.
Häll över i en ren flaska, häll sedan över oljefasen, korka igen med en sprayinsats.
Etikettera med vad som är i och datum.
När ni ska använda misten så skakar man flaskan så de två skikten tillfälligt blandar sig, slut ögonen och spraya ansiktet.
OBS!
Var försiktiga så ni inte får fettfläckar känsliga ytor såsom, kläder, möbler eller golv, etc.
Receptet får bara användas för privat bruk.
© C skaparen av The DIY blogg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)