2016-08-30

Informationskällor

Tänkte gå igenom olika former av informationskällor när det gäller insupandet av kunskap som handlar om riktig vetenskaplig forskning. Vart man kan vända sig för att hitta fakta, hur man ska relatera sig till informationen, e.t.c., e.t.c. Då man ska ha klart för sig att allt på nätet inte är guld.

Shenet
Shenet har vissa ljusglimtar, men... informationen är lite stagnerad. Den uppdateras inte med nya råvaror. Den uppdateras rätt så dåligt över huvud taget, det förekommer mängder med informationsfel på sidan om råvarorna. Man måste som läsare själv ha koll på om det som skrivs verkligen kan stämma. Det kan där stå saker som att ringorm orsakas av virus. På vissa ställen står det mest konstiga utlåtanden som verkar vara webmasterns egna konstiga uttalanden som inte har en gnutta vetenskaplig relevans.

Wikipedia
Här kan vilken tomte som helst skriva en rövare om djupa ämnen som kemi, biologi, kvantfysik, e.t.c. utan att ha en adekvat utbildning i ämnet. Man ska vara försiktig med användandet av informationen på denna sida. Kolla av med andra källor innan informationen används för att se om det som sägs verkar troligt.

Bloggar
Här gäller det att kolla källorna till alla påståenden precis som med allt annat man hittar på nätet. Vilken tomte som helst kan agera vetenskaplig journalist, läkare, healer och kan koka ihop vilken rövare som helst. Egna erfarenheter som bloggare gör är en sak, men börjar de prutta ut påståenden om hur saker och ting fungerar så ska källorna fram.

Paula's Choice
En sak som man ska veta angående informationssidan Paula's Choice (PC). Är att de som jobbar där och ger recensioner på produkter och råvaror, hatar eteriska oljor. Sidan ger det solskyddande ämnet oxybenzone grönt tecken, men ger eteriska oljor som är säkra att använda så länge användaren i sig inte har problem med ämnet i fråga får rött tecken. Oxybenzone måste nuförtiden anges tydligt på förpackningen att produkten innehåller ämnet för att få säljas i Sverige. Det anses vara värstingen bland de solskyddande kemikalierna och PC ger detta ämne grönt tecken. Jag säger inte här att alla kemiska solskydd är skräp, jag personligen föredrar kemiska framför fysiska då de är mindre kladdiga att använda. Det jag vill säga om sidan är att den inte är helt opartisk.

Tidningar
Beroende på typ av tidning så får var och dra sina egna slutsatser på vad som kan stämma, gäller inte bara fakta, det förekommer propaganda även i detta avlånga land.

Facebook
Det kanske behövs förtydligas. Facebook är inte en säker informationskälla. Det kryllar av troll som vill manipulera dig i alla typer av frågor som man kan komma på. Oavsett om det gäller politik eller hur världen fungerar rent praktiskt. Man kan sammanfatta det så här. Har du läst det på Facebook så är det antagligen inte sant. Man ska ta det mesta som man läser på Internet med en nypa salt. Speciellt om någon kan tjäna på det du läser. Oavsett om det är pengar eller förvirring som förövaren får av sina ansträngningar.

Vetenskapliga artiklar
Kvalitén i de vetenskapliga artiklarna som publiceras är ibland undermålig. Det är så stora mängder artiklar som de ska sålla igenom då antalet forskare/doktorander ökar för varje år som går och alla vill ha sina artiklar publicerade i samma tidningar. Därmed så slinker det lite då och då igenom mindre bra artiklar som lyckas bli publicerade.

För forskare/doktorander så fungerar det så att om de får sin artikel publicerad så blir den per automatik godkänd och kan inte ifrågasättas vid forskarens/doktorandens disputation. Ju mer prestigefull den vetenskapliga tidningen är som man har fått sin artikel publicerad i, desto bättre ser det ut i meritlistan.

Man ska ha klart för sig att alla vetenskapliga artiklar inte är guld, vilket betyder att man måste läsa allt kritiskt. Stämmer allt som de kommer fram till i diskussionen med resultaten som de har redovisat? Visar resultaten (diagrammen, tabellerna, bilderna, e.t.c.) på konstiga resultat? Som negativa värden på kontrollerna? Har de haft problem med kontamination under experimentens gång?

Man kan inte använda kontaminerat data och förvänta sig trovärdighet. Diskuterar de endast resultaten från diagrammen, tabellerna, bilderna, e.t.c. i artikeln eller plockar de resultat från något experiment som de inte har tagit upp tidigare i artikeln? I diskussionen så ska man endast diskutera sina egna resultat som man har krängt ut i form av diagram, tabeller, e.t.c. och inget annat. Det ska var ”detta hände och det beror på det här...” Har de använd tillräckligt många prover? Går det att reproducera försöken och få samma resultat?

Om informationen inte stämmer släng artikeln och läs den aldrig igen. Felaktiga fakta föder rädsla hos de lättskrämda och sprids som en löpeld på Internet.

2016-08-23

Arnikagel

Denna är till för att behandla blåmärken och är istället för en kladdig blåmärkessalva. Ibland vill man bara ha något kladdfritt som torkar relativt snabbt utan onödiga tryck på blåmärket, till skillnad från salvor som kräver att man masserar in produkten på området där huden ömmar för att det ska verka ordentligt.

Observera dock att ni inte ska använda denna produkt om det är hål på huden där blåmärket/svullnaden är och produkten ska absolut inte användas i ansiktet.

Man kan även använda denna gel på svullnader då arnika är effektiv på att ta ned just svullnader, mentolen bedövar även lätt.

Arnikaextraktet finns färdigt att köpa, använder man detta glyceritextrakt istället för en sedvanlig tinktur på arnika så slipper man tillsätta extra glycerol, samt så slipper man den uttorkande effekten av alkoholen från tinkturen.

Trollhasselhydrolatet är sammandragande på huden och är bra vid svullnader.

Sesamoljan innehåller antioxidanter och kan vara värd att prova på blåmärken, men har man inte sesamolja hemma eller är allergisk mot det går det utmärkt att byta ut oljan mot en variant som man tål/har hemma förutsatt att oljan man byter till är hållbar. Dvs oljan får inte vara torr exempelvis nyponros-, havtorns-, hampa- och/eller tistelolja är.

Rosmarin antioxidanten är användbar i högre mängder om man ska behandla blåmärken.

Cypressen är sammandragande och är användbar på bland annat blåmärken, bulor och svullnader.

Mentolen är med som kylande medel, mentolen kan uteslutas om man inte är ute efter mentolens smärtlindrande/kylande effekt. Observera att om ni har tänkt använda produkten på barn så uteslut både mentolen och cypressen helt.

Arnikagel
Vattenfasen
76.4 g dest.vatten
10 g trollhasselhydrolat
5 g arnikaextrakt (glyceritextrakt)
1 g xantangum
0.5 g paraben
0.1 g citronsyra

Oljefasen
5 g kallpressad sesamolja
1 g mentol, mortlad
20 dr cypress
1 g rosmarin antioxidant

Gör så här
Väg upp allt, väg upp mentolen sist och håll den svalt tills den ska användas.

Vispa ner xantangumet ner i vattnet, försök i så stor mån som möjligt att undvika klumpar genom att vispa ordentligt, använd gärna en liten ballongvisp att vispa med. Låt sedan stå ostört i 20 minuter.

Mortla mentolen.

Blanda nu ner mentol, cypress och rosmarin antioxidant ner i sesamoljan, se till att mentolen löses helt i oljan.

När ca 20 minuter har gått från att gelen är först gjord, rör om i gelén med ballongvispen. Rör nu ner övriga vattenlösliga råvaror ner i gelen.

Rör sedan ner oljan med mentolen, cypress och rosmarin antioxidanten ner i gelén.

Häll över i en klämvänlig flaska, sätt på lämplig insats och etikettera med vad som är i och tillverkningsdatum.

Observera att hållbarheten på produkten är så lång som den råvaran med kortast hållbarhet.

Receptet får bara användas för privat bruk.
© C skaparen av The DIY blogg

2016-08-09

Glyceriter

Glyceriter löser vattenlösliga ämnen ur växtmaterial och kan användas istället för infusioner och tinkturer i recept.

Dock ska man ha klart för sig att tinkturer (som är något helt annat) kan lösa små mängder fettlösliga ämnen, något som glyceriter inte kan göra, men är man bara ute efter de vattenlösliga ämnena från en viss växt så är ett glycerit fullt användbart.

Olika extrationsmetoder drar ut olika typer av ämnen och ett CO2-extrakt går inte att ersätta med exempelvis infusion eller glycerit. Vattenutdrag och oljeutdrag från samma växt har olika egenskaper och kan inte ersätta varandra, däremot så kan de komplettera varandra om man använder båda extraktionerna i en och samma produkt. På samma sätt så kan man inte ta en eterisk olja från en växt och förvänta sig samma effekt från denna som en infusion eller oljeutdrag.

Exempel på ämnen som löses i ett glycerit är garvämnen (tanniner), slemämnen, saponiner och glykosider.

Då det ingår glycerol i beredningen så har glyceriter en fuktbindande verkan och man kan ersätta glycerolet i recept. I ett hemmagjort glycerit är det inte 100 % glycerol, utan det är 70 % (volym) glycerol och 30 % (volym) vatten, med andra ord så måste man dosera lite högre för samma mängd glycerol.

Grundrecept på glyceritlösning
7 delar glycerol (99 %)
3 delar dest.vatten

För att räkna ut mängden växtmaterial som behövs till extraktet så måste man bestämma sig för om man vill göra ett 1:3 extrakt, ett 1:5 extrakt eller ett 1:1 extrakt. Den första siffran anger viktdelen av växtmaterial och andra siffran anger viktdelen glyceritlösning.

Exempelvis för ett 1:5 extrakt så tar man:
100 g växtmaterial
500 g glyceritlösning

eller om man inte vill göra så mycket tar man:
20 g växtmaterial
100 g glyceritlösning

Det kan vara klokt att försöka göra ett så koncentrerat extrakt som möjligt, på så sätt behöver man inte tillsätta lika mycket i produkterna.

Gör så här
Väg upp växtmaterialet. Blanda glycerolet och dest.vattnet, blanda sedan allt i en ren glasburk, skruva på locket ordentligt och låt det stå mörkt och dra i 2 veckor.

Har man använt torra växtdelar så behöver man inte vara orolig över att växtdelarna ska börja ruttna under tiden som man gör utdraget. Har man däremot använt färska växtdelar (men de ska dock vara lite lätt torkade) så måste man dagligen se till extraktet så alla växtdelar är täckta av glycerolblandningen.

Silas noggrant och häll upp på en ren glasflaska.

Etikettera med vad som är i och datum. Skriv gärna om det är ifråga om ett 1:5 extrakt, etc.

Hållbarheten på ett glycerit är lika lång som för tinkturer, förutsatt att de förvaras mörkt och svalt och i väl förslutna glasflaskor.